EU-parlamentarikern Isabella Lövin om EU:s fiskepolitik

Varför förlängdes fiskeriavtalet med Marocko? Är det okej att äta torsk nu? Och bör man äta den vietnamesiska fisken Pangasius? Annika Hallman frågade Isabella Lövin.

Den 21 februari sa EU-kommissionen ja till att förhandla om en förlängning av fiskeriavtalet med Marocko. Avtalet gör det möjligt för europeiska fiskare att fortsätta fiska i vattnen utanför det ockuperade Västsahara.

Sverige, Storbritannien och Danmark röstade emot. Varför då?

— Sverige  och Danmark röstade nej, för att fiskeavtalet inte exkluderade fiskevattnen utanför Västsahara, ett område som är ockuperat av Marocko.
Tyskland  och Finland la ner sina röster, men resten röstade ja — under förevändningen att EU under denna ettåriga förlängning ska hinna analysera huruvida avtalet gynnar västsaharierna eller ej. Om det inte gör det strider det nämligen mot internationell rätt. Ett annat viktigt skäl för dem att rösta ja är givetvis att man vill att EU-fiskare inte ska bli av med sina fiskemöjligheter som är värda mångmiljonbelopp.

Skulle pengarna från de europeiska fiskeflottorna kunna hjälpa västsaharierna?

— Det är vad EU och Marocko hävdar, men företrädare för västsaharierna själva menar att pengarna från avtalet finansierar ockupationen. Dessutom gör det ingångna avtalet att EU legitimerar Marockos ockupation, och dess systematiska förhalande av den folkomröstning om Västsaharas framtid som FN beslutat skulle hållas för över tio år sedan.

Vad gör du för att påverka övriga europeiska länder att bryta avtalet?

— Vi gör massor. Puffar på kolleger i Europa att försöka väcka debatten i de länder som egentligen inte har någon anledning att rösta ja till avtalet — så som Holland, Estland eller Öaterrike. Med det politiska läget i Nordafrika just nu finns alla politiska möjligheter att väcka en opinion emot att EU stödjer Marockos kung, som styr helt utan demokratiskt mandat.

Vad händer nu?
— Ännu är inte sista ordet sagt. Det färdiga avtalet ska röstas igenom av både EU:s ministerråd och parlamentet, och jag tycker att det finns utsikter att det skulle kunna bli nej i någon av dessa instanser. Det krävs ett visst antal ja-röster i rådet, och vid omröstningen om förhandlingmandatet saknades det egentligen bara ett mindre medlemsland för att kunna fälla hela avtalet.

Hur går arbetet med reformeringen av den europeiska fiskeripolitiken? Den ska ju vara klar till 2012.

— Nya fiskeripolitiken ska vara på plats 1 januari 2013, så än finns lite tid. I vår kommer de första skarpa lagförslagen att komma från Kommissionen, bland annat ser det ut att bli ett förslag med förbud mot dumpning av fisk, vilket är lovande! Vill man följa hela processen rekommenderar jag att gå in på min hemsida cfp-reformwatch.eu där vi publicerar tidtabeller, förslag och rapporter löpande.

I början av februari uppmärksammade Sveriges Radio att den vietnamesiska vita matfisken Pangasius, som har lanserats som ett alternativ till den utrotningshotade torsken, innehåller stora mängder antibiotika som döljs vid export. Vad är ditt råd? Ska Sverige och EU sluta importera Pangasius?

— Jag tycker att vi ska ha strikta hälso- och miljökriterier för all fisk som ska få säljas. Tyvärr kommer vi inte hela vägen genom att säga att all fisk som ska få säljas i Europa ska leva upp till samma standarder som europeisk fisk, eftersom EU-fisken inte fiskas på ett hållbart sätt.  Men odlad fisk bör definitivt leva upp till viss miljöstandard som EU ska ha kapacitet att kontrollera efterlevs. Men mycket av ansvaret faller också på handeln, tycker jag. Livsmedelskedjorna kan sätta press på sina leverantörer. Det är inte försvarbart att EU:s medborgare först käkar upp all fisk i sina egna hav, sedan skitar ner och förstör miljön i Asien för att få fisk till lunchpanetterna. Det går bara bort! Man kan förresten käka annan fisk, som sill och skarpsill från svenska vatten. De är inte överfiskade.

Det senaste året har det talats om att torsken har växt till sig i haven. Är det ok att äta torsk nu?

— Det är ok om den är miljömärkt, eller om man vet att den är fiskad i ett bestånd som inte är hotat, till exempel det i östra Östersjön som har återhämtat sig hyggligt de senaste åren. Men personligen är jag försiktig med att ge grönt ljus eftersom all torsk långt ifrån har återhämtat sig. Torsken i Kattegat, Skagerrak och Nordsjön ligger på historiskt låga nivåer, och visar inga tecken på återhämtning.  Så bättre ursprungsmärkning är helt avgörande innan man kan säga någonting om vilken fisk som är hållbart fiskad eller ej.

Annika Hallman är redaktör på Ordfront magasin.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s