Tio dörrar som stänger Europa

Det pågår en avhumanisering och kriminalisering av asylsökande och migranter i dagens Europa.

Ordfront magasin påminner om det stängda Europa i en globaliserad värld. Vittnesmålen om, och från, de flyktingar till EU som dagligen riskerar sina liv, omkommer, eller när de anländer betraktas som kriminella och sätts i förvar, är många och tunga.

Nu står världen mitt i ett börsras. Den rika världen vill säga. Samtidigt pågår en av de största svältkatastroferna i modern tid på Afrikas Horn. Varje dag nya siffror, nya bilder på människor som utsätts för ofattbara umbäranden.

Vi upprörs över den avhumanisering och kriminalisering av asylsökande och migranter som sker. En iskyla som sprider sig i våra samhällen. Med sorg konstaterar vi med Olof  Palmes ord att »mycket av världens elände är resultatet av i demokratisk ordning fattade beslut«.

1. Privat myndighetsutövning. 2001 beslutade EU:s invandringsministrar i Bryssel att införa Transportörsansvar: gemensamma straff för flygbolag som transporterar flyktingar utan korrekta papper. Böterna ligger på minst 27 000 kronor och lägsta maxibelopp blir 45 000 kronor per flykting. Böter på 450 000 kronor kan ges som klumpsumma för flera flyktingar som transporterats samtidigt. Resultatet blir att flygbolagen agerar EU:s grindvakter redan på fjärran flygplatser.

2. Schengen. Huvudsyftet med upprättandet av EU:s gränssamarbetsavtal Schengen, som successivt utvecklades under 1990-talet, är att avskaffa de fysiska gränserna mellan unionens medlemsstater. Det innebär att systematiska personkontroller mellan medlemsstaterna är förbjudna, och att gränsöverskridande brottslighet istället förhindras genom fördjupat polissamarbete mellan medlemsstaterna och med förstärkta yttre gränser. Innehavare av uppehållstillstånd i ett av Schengenländerna åtnjuter även friheten att resa till andra Schengenländer under en period av upp till tre månader. I takt med att gränserna öppnades för vissa stängdes de för andra. Ett exempel är att Frankrike inte ville att italienska romer skulle kunna flytta till Frankrike och föreslog att Schengenavtalet skulle inskränkas. En följd är att flygande passkontroller genomförs varsomhelst, närsomhelst i Schengenområdet.

3. Dublinförordningen. Dublinkonventionen signerades 1990 i Dublin. Dess uppföljning Dublinförordningen trädde i kraft 2003. Den innebär att det första EU-land en asylsökande når och registreras i ska ansvara för dennes asylansökan. Andra länder har rätt att överföra asylansökande till första land utan prövning. Även länder som inte är anslutna till EU har anslutit sig till Dublinförordningen. Följden är att flyktingar inte kan välja var i EU de kan söka asyl, utan skickas tillbaka till det EU-land de först beträdde: Italien och Grekland får ta emot många fler än de kan ge human och rättssäker behandling.

4. Stockholmsprogranmmet. Presenterades i Stockholm, under det svenska EU-ordförandeskapet 2009. Det är EU:s femårsplan vad gäller »inre och yttre säkerhet«. Det kommer att göra tillvaron för papperslösa och migranter innan- och utanför EU:s gränser till ett ännu värre helvete. Det innebär en ytterligare militarisering av EU:s yttre gränser, ökad inre gränskontroll och ökat samarbete mellan polis, militär och gränsbevakning. Detta genom en stor satsning på FRONTEX (Frontières Exterieures, franska för yttre gränser).

En annan del i programmet är samkörningen av databaser och införande av biometriska data (ögoniris, fingeravtryck) i pass. De baser som kommer att slås ihop är SIS (Schengen Information System) – för alla »eftersökta« personer, VIS (Visa Information System) – för alla som sökt visum och EURODAC – för alla som sökt asyl.

5. Frontex. Frontex grundades 2005 och koordinerar medlemsländernas gränsbevakning, samordnar utbildningssystemen och assisterar vid utbildning av personal som ska arbeta med gränsövervakning. Frontex budget är i år 87 miljoner Euro och man har runt 280 anställda, och egna fordon, flygplan och helikoptrar. Frontex ska även genomföra riskanalyser, följa upp forskning och bistå medlemsländer som behöver ökad gränsövervakning. Vidare ger man medlemsländerna assistans vid återsändanden av asylsökande. Irland och Storbritannien har valt att inte delta i samarbetet då byrån är en del av Schengensamarbetet. Däremot deltar Island, Norge och Schweiz. EU-kommissionären Cecilia Malmström har huvudansvar för Frontex, som har sitt huvudkontor i Warszawa. Frontex har enligt European Council on Refugees and Exile under perioden 2009-2010 fått en utökad kapacitet och arrangerar samordnade avvisningsresor.

6. Murar. Grekland/Turkiet; Spanien/Marocko: På nyårsafton 2010 sade Greklands invandringsminister Christos Papoutsis att han ville bygga en mur längs gränsen mot Turkiet för att stoppa invandringen. EU-parlamentarikern Cecilia Wikström replikerade: »Att bygga en mur är att angripa problemet från fel håll. Vi får aldrig bygga en bastion Europa. I EU ska vi föra en solidarisk politik, och när ett land har en oproportionerligt stor börda, då ska andra hjälpa till.«

»Skammens mur« ligger i den spanska enklaven Ceuta i Nordafrika, ett stycke europeiskt territorium på afrikansk mark. Där ställs frågan om rätt till arbete och bättre livsvillkor på sin spets. Människor från hela Afrika som flytt undan krig och fattigdom vill in, men det som kallats »Skammens mur« – en nästan milslång, sex meter hög barriär av dubbla taggtrådsförsedda staket – hindrar dem effektivt.

7. Fler avvisas, och med mer våld. Med hjälp av Frontex utförs fler avvisningar för varje år, i procent och i absoluta tal. Även antalet hemliga avvisningar med till exempel specialchartrade plan ökar. Antalet avvisade  »svaga« asylsökande: barn, unga och gamla ökar – man koncentrerar sina ansträngningar särskilt på dessa grupper. Våldsanvändandet vid avvisningar ökar, med ökat antal dödade och skadade i behandlingen som följd.

8. Avtal med icke-EU-länder, ofta diktaturer. Flertalet avtal med tveksamma länder om att stoppa immigranter innan de når EU har träffats. Mest känt kanske Italiens avtal med diktaturen Libyen är. Mot hundratals miljoner Euro åtog sig Khadaffi att stoppa flyktingströmmen genom sitt land. Flera läger med rapporterade fruktansvärda förhållanden upprättades inne i Libyen. Italien fick även rätt att vända flyktingbåtar på Medelhavet åter till libyska kusten.

Spanien har träffat liknande avtal med det icke-demokratiska Marocko. »I södra Europas gränsstater, såsom Malta, Cypern, Italien, Grekland och Spanien minskar dock antalet avvisningar, eftersom man lägger stor möda och vikt vid att stoppa flyktingar innan de ens når gränsen.« (Liz Fekete, Institute of race relations, OM 3/2011). Dessutom träffas avtal med tveksamma mottagarländer, som Irak, i allt större utsträckning.

9. Legalt stöd minskas och förhindras. En rad åtgärder har införts som förhindrar och försvårar asylsökande en korrekt och rättvis juridisk behandling. I Grekland existerar knappt lagligt stöd åt flyktingar i förvar. I Storbritannien, Irland och Holland har de administrativa rutinerna ändrats: unga och självmordsbenägna kan »snabbdeporteras« utan varsel, och medel till offentlig bekostat försvar för flyktingar har halverats. Österrike har kraftigt minskat tiden för överklagande, och placerar flyktingar i kommunarrest, långt från sina juridiska biträden. Fråntas sina medel och förhindras att träffa asylsökande. I Frankrike har flera organisationer och institutioner som hjälpt och stöttat flyktingar fått indragna medel.

10. Konstant undantagstillstånd för romer. Sverige och Danmark utvisar rumänska medborgare för att de är romer. Det mest flagranta exemplet på att EU-medborgarskap inte gäller romer är när Frankrike utvisade tusentals människor och rev romska bostäder. EU-kommissionären Vivien Reding skrädde inte orden när hon visade sin avsky för Frankrikes handlande. Men samtidigt avtalar Tyskland med Albanien om utvisning av tusentals romer som bott mycket länge i Tyskland. 

Intervju med Vivien Reding: http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-11306243

Ett mer lättsamt om än i anden kallt sätt att försöka hålla oönskade invandrare borta är den holländska filmen Coming to Netherlands som den holländska regeringen bekostat och sprider. Det är som en turistfilm om Holland, men tvärtom. I Holland väntar arbetslöshet, trångboddhet, kyla och språksvårigheter får tittaren lära sig. Intervjuade invandrare understryker gravallvarligt att de verkligen skulle övervägt noga innan de flyttade.

Filmen finns på Youtube http://www.youtube.com/watch?v=7MIjXf5UzpI&feature=related

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s