Läsningens lärdom

Ur nya numret, ute nu

»KORKAT ATT UTMANA SYSTEMET«, sa förbundsbasen i Friidrottsför­bundet Tomas Riste apropå att Emma Gren Tregaro målat sina naglar regn­bågsfärgade som en protest mot Rysslands antihbqtlagar. Där tänkte han inte. Miljontals människor genom historien är tacksamma för att människor vågat utmana systemet. Jo, idrott och politik hör ihop. Och kultur och politik hör också ihop. Och litteratur och politik. Det finns till och med en genre, vittneslitteraturen.

Har väldigt svårt för uttrycket »guldkant på tillvaron« när det sägs om kultur och litteratur. Det beskriver nästan något ofarligt, något mest bara lyxigt och lustfyllt, som man strängt taget kan klara sig utan. Och varför skul­ le sådan verksamhet få riktigt mycket pengar i budgeten? Är lite rädd för att »kunna läsa« snart förvandlas till »guldkant på tillvaron«.

Det är nog dags att i sammanhanget förpassa uttrycket till sophögen, där kan det få ligga bland urdruckna skumpaflaskor och vitsåpade trägolv som inte klarade av blöta skor. Det betyder förstås inte att det skulle vara dystert att läsa – tvärtom. Det är både roligt och bra för fantasin. Osökt kom jag att tänka på boken Dumskallarnas sammansvärjning, Liv Strömqvist serier, och Tre män i en båt. Eller Moment 22

När Svetlana Aleksijevitj i Tiden second hand skildrar människor som över­ levt sig egen historia är det inte guldkant på tillvaron, det har mer med sorg att göra, men mest den otroliga insikten om människans förmåga, både till grymma handlingar och goda gärningar.

När Kristian Lundberg åter berättar historien om »sitt« Malmö i boken En hemstad finns ingen guldkant någonstans. Under det som i Sverige benämn­ des rekordåren dog hans kompisar, Sonny var en. Och det var ingen vacker död.

I Absolut noll klockar debutanten Anna Fock rakt in i Putins antigaysam­ hälle. Insikt igen.

När jag som tonåring sög i mig Mor gifter sig av Moa Martinson, lärde jag mig massor om hur den tidens arbete utarmade människor, men också om hur det var att som liten flicka hamna i en skola där lärarinnan favoriserade de välbeställda barnen. Ett sådant skolsystem vill väl ingen se igen.

Om ett år går Sverige till val. Det spås att skolan kommer att bli en stor fråga. Redan nu är den en valfråga. I takt med att klyftorna ökar i samhälle har också läsförmågan sjunkit, och främst drabbar det barn och unga från ut­ satta områden. Ingenting borde vara viktigare än att uppväxande generatio­ ner har redskap för att delta i det demokratiska samhället. Drygt tre (3)mil­ jarder kvitterar studieförbund och folkhögskolor ut i statliga bidrag. Det är mycket pengar som bland annat motiveras av att politiker över partigränser­na ser det demokratiska värdet i att människor möts för att tillsammans göra något. Samma politiska konsensus borde förstås råda när det gäller läsning.

Marianne Steinsaphir

Kommentarer inaktiverade.