Vad är på e på biblioteken?

Nu säger även Länsbiblioteket i Örebro upp e-boksavtalet med Elib. Tidigare har biblioteken i Östergötland sagt upp avtalet.

E-böcker på bibliotek är ingen enkel fråga. En ödesfråga menar vissa, det gäller för biblioteken att hänga med. Förlag, upphovsmän, mellanhänder och bibliotek ska komma överens om en modell som tillfredställer alla. Och biblioteksmarknaden är attraktiv, men dyr för biblioteken.

e-böcker på bibliotek är ingen enkel fråga. Förlag, upphovsmän, mellanhänder och bibliotek ska komma överens om en modell som tillfredställer alla. Att e-boksutlåning kan stärka läsandet tvivlar ingen på. Men då måste presentationen av e-böcker bli bättre. Som de ofta presenteras i dag, i en enda lång radda på nätet, är varken pedagogiskt eller lockande. Då är fysiska rum, pappersböcker och irl-bibliotekarier oöverträffade. De flesta folkbibliotek har idag avtal med Elib, som ägs av Bonniers, Norstedts, Natur & Kultur och Piratförlaget. Elib arbetar med distribution av digitala böcker, med produktion och distribution i olika former, såsom e-böcker, MP3-böcker och strömmade ljudböcker.
En stor stötesten är att e-boksutlånen från Elib, som närmast har en monopolställning, som mellanhand på marknaden mellan förlag och bibliotek idag, är relativt dyra för biblioteken. Varje nedladdning från Elib kostar 20 kronor. Vissa nya, populära, böcker släpps inte heller direkt av förlagen.
Ett länsbibliotek, Östergötlands, har sagt upp sitt avtal med Elib. Och i Örebro säger utvecklingsledare Elisabeth Brynge att »det lutar åt att säga upp Elibavtalet«.
En del menar att e-boksfrågan är en ödesfråga för biblioteken, som stadsbibliotekarien i Stockholm Inga Lundén och kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt i en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet 25/1 2011.
Länsbibibliotekarien i Örebro, Peter Alsbjer, finner tvärtom frågan vare sig komplicerad eller ödesmättad:
– Jag ser biblioteket som en av folket utvald process för fördelningen av makten över kunskap, information och upplevelser med och mellan människorna i samhället, snarare än som en plats där du kan låna och återlämna böcker.
– I det perspektivet blir frågan om ifall e-böcker är en övergående fluga – eller ödesfråga – irrelevant. /… / Biblioteken har dock en så stark och lång historisk tradition av att samla och förmedla denna goda litteratur att de knappast rubbas av något så enkelt som ett medieformatbyte.
Det finns även förlag som struntar i Elib. Ordfront förlag har slutit ett direktavtal med Stockholms stadsbibliotek, som också har avtal med Publit/Atingo. Pelle Andersson, förlagschef och vd på Ordfront förlag, är så här långt nöjd:
– Vår modell är bra för att den är differentierad, även prismässigt, här kostar böckerna från 10 kronor till 25 kronor för de allra nyaste. Dessutom kan ju biblioteken aktivt välja vad de vill ha. Så ur ett biblioteksperspektiv är det också bättre. Det är väldigt roligt att så mycket böcker från backlist blir nerladdade.
Pelle Andersson tror inte att försäljningen kommer att minska. Han hänvisar också till att när en äldre titel producerats i samarbete med biblioteket, så kan förlaget sedan sälja den i andra kanaler.
Hos länsbiblioteken verkar de vara överens om att fördelen med e-boksutlåning är att det är ett smidigt sätt för användarna att få tillgång till litteratur.

Är då e-boksutlåningen för dyr? Både ja och nej. Maria Törnfeldt, länsbibliotekarie i Dalarna:
– Det största problemet idag är att biblioteken inte kan ha kontroll på kostnaderna eftersom ersättningsmodellen till Elib är en fast kostnad per nedladdning, samtidigt som e-boksutlåningen ökar kraftigt. I Dalarna ökade den nära 70 procent från 2012 till 2013.
– Det innebär att kostnaden för e-böckerna tar allt större del av bibliotekens totala budget, säger Törnfeldt. Många bibliotek har då valt att sätta ett tak för ett visst antal nedladdningar per månad. När taket är uppnått kan låntagarna inte längre ladda ner, med besvikelse och upplevelse av dålig service som följd.
Elisabeth Brynge, länsbiblioteket Örebro:
– Varje nedladdning är inte så dyr. Men eftersom tillgången är obegränsad så läggs oproportionerligt mycket medel på enstaka titlar. På det viset blir det mindre pengar kvar till ett brett utbud. Samma titel är populär i många format och då står kostnaden inte i proportion till vad biblioteket får ut av e-boksutlåningen.
Hur förhåller det sig med urvalet? Den som kollar e-bokbeståndet och laddar ner, kan slås av att det finns en del rätt udda titlar och helt okända författare. Hur fungerar det? Har biblioteken avsagt sig urvalskriterier, och i så fall varför?
Maria Törnfeldt:
– Jag tycker inte att man kan säga att biblioteken generellt ’har avsagt sig urvalskriterier’. Många bibliotek rensar ju aktivt i Elib-utbudet utifrån sina urvalskriterier.
Elisabeth Brynge, Örebro:
– Enligt Elib kan biblioteket säga upp titlar de inte vill erbjuda, men paketet med titlar som Elib släpper är alla automatiskt erbjudna från början. Det vill säga: först tar man emot allt, sen säger man ifrån de titlar man inte vill ha i sitt bestånd. I det ursprungliga avtalet med Elib handlade det om att ta paketet eller inte.
I Stockholm påtalas behovet av att biblioteken själva måste kunna »göra urval för att möta efterfrågan på populära titlar och samtidigt ta fram den smalare litteraturen utan att kostnaderna skenar i väg./…/ Detta är omöjligt i dag, då en teknisk plattform för traditionellt urvalsarbete i det digitala biblioteket saknas.« (29/10 2013 DN, Inga Lundén och Mikael Petrén)
Både Elisabeth Brynge och Maria Törnfeldt hoppas att Sveriges kommuner och landsting (SKL) aktivt går in som förhandlingspart med förlagen. Ett uppdrag som SKL också fått i litteraturpropositionen Läsa för livet (2013/14:3).
Så, e-böcker på biblioteken är ingen lätt fråga. Och ännu är den inte löst. Och säkert finns det ett antal frustrerade nerladdare där ute. På Stockholms stadsbibliotek får jag ladda ner ett visst antal böcker inom ett visst antal dagar, sedan är det stopp ett tag. Då blir det att gå till biblioteket och låna fysiska exemplar. Eller så kan jag ge mig ut på en Sverigeresa och skaffa lånekort i Malmö, Åmål, Östersund, Örebro och Göteborg. Då mångfaldigas möjligheterna till e-bokslån avsevärt för mig.
Folkbiblioteken är kommunala men e-boken är universell via nätet. Det enda raka är att staten tar över hela hanteringen. Och frågan är om det inte är på gång: i litteraturpropositionen, Läsa för livet, ger regeringen Kungliga biblioteket i uppdrag att  »inleda försöksverksamhet med att förmedla och tillgängliggöra e-böcker via Libris«.

Marianne Steinsaphir är redaktör på Ordfront magasin.

Projekt: Stockholms stadsbibliotek är ett av flera bibliotek som aktivt arbetar med det digitala folkbiblioteket. Biblioteket har fått 270 000 kronor av Svensk biblioteksförening för projektet »Organisation och teknisk plattform för det digitala folkbiblioteket«. Svensk biblioteksförening är en ideell partipolitiskt obunden förening. »Föreningen samlar och verkar för alla typer av bibliotek genom att informera om bibliotek och dess verksamhet, skapa debatt och bilda opinion, bedriva lobbning samt främja forskning och utveckling«. Generalsekreterare är Niclas Lindberg och nuvarande ordförande Inga Lundén, stadsbibliotekarie i Stockholm.
Mer information: Atingo är grundat av Axiell och Publit, och är en öppen plattform för utlåning av e-böcker.
Publit.se; Atingo.se; Axiell.se; Elib.se; Kungliga biblioteket kb.se
Läs mer: Rasmus Fleischers dubbelvolym Boken & biblioteket (Ink förlag). I Biblioteket diskuteras hur det svenska biblioteksväsendet bör förhålla sig till den digitala utvecklingen. »Fleischer kritiserar den utbredda idén om att biblioteken borde ’bli digitala’, och argumenterar istället för att bibliotekens centrala uppgift är att utgöra en fysisk plats där nya allmänheter kan växa fram.«

 

Wikipedia

One response to “Vad är på e på biblioteken?

  1. Pingback: Om #eböcker i #Ordfront | Peter Alsbjers blogg!