Monthly Archives: februari 2014

Osjälvisk skidåkning – fel fel fel!

Av Jan-Erik Pettersson

Nu när OS i Sotji är över kan man konstatera att det går att se på vintersport på en mängd olika sätt. Ett av de märkligare återfanns i DN den 22 februari, där Lena Andersson upprördes över att Marcus Hellner försökte hjälpa fram en kompis (Johan Olsson) i ett lopp. Och det var inte ens vid årets spel utan under det förra, i Vancouver 2010.

I ett TV-program som hon sett intervjuar före detta höjdhopparen Patrik Sjöberg Hellner och pressar honom på varför han gjorde som han gjorde på tremilen den gången – bromsade klungan, lät Olsson dra ifrån och minskade sina egna chanser att vinna:

”Varför hjälper du kompisar i stället för att satsa på dig själv?”

”För att nästa gång kommer de att hjälpa mig”, svarar Hellner.

”Säker på det?” frågar Sjöberg.

Nej, naturligtvis kan han inte vara säker, vem kan det? Så han blir svaret skyldig.

Man kan se detta som en variant av det kända spelteoretiska tankeexperimentet Fångarnas dilemma, vars innebörd i korthet är att det alltid förefaller mest rationellt för varje enskild person att agera själviskt och att förråda en kompis, annars kommer hen med stor sannolikhet att själv bli förrådd. Även om det egentligen är bäst att vara lojal – förutsatt att bägge är det.

Lena Andersson håller med Sjöberg men lägger till en egen moralisk dimension. Hellner bryter mot sportens grundidé med sitt självuppoffrande tävlingssätt. Hjälpa någon annan kan man möjligen göra, menar Andersson, om man får en i förväg överenskommen ersättning för det (ekonomisk och avtalsmässig) – som i proffscykling. Annars blir det hela sjukt. Fast egentligen är det det internationella skidförbundets fel som infört den nya varianten masstart och därmed, genom ett byråkratiskt ingrepp och som eftergift åt populismen, undergrävt den naturliga individuella konkurrensen.

Fast lite konstigt är det väl ändå att Lena Andersson lyckas uppamma en sådan moralisk upprördhet över ett fyra år gammalt skidlopp. Man får en känsla av att här handlar det om något annat – snarare om samhället i stort än om vintersport.

Men om vi nu håller oss till själva skidåkningen och återvänder till den reellt existerande verkligheten år 2010, så vann ju Hellner till slut loppet och tog guld medan Olsson kom trea. Vilket gör anklagelsen än mer märklig. För vad man än må säga så led Marcus Hellners egennytta knappast någon skada av hans sätt att disponera loppet.

Sens moral av detta? Kanske att ett osjälviskt beteende kan leda till oväntade vinster.

Fast den tolkningen lär Lena Andersson knappast godta.

Hon får väl snarare utbrista som Ulveson och Månsson i den kända Lorrysketchen där deras fruar fixar stereoinkopplingen de själva misslyckats med:

Man kan göra så. Men det är inte rätt!

Jan-Erik Pettersson är frilansjournalist och återkommande medarbetare i Ordfront magasin.

Soldaten Svejk på Arbetsförmedlingen

Av Jan-Erik Pettersson

Rekryteringsmässor är de enda event vi har på arbetsförmedlingen, så det här känner vi inte till, säger en pressansvarig på denna institution till Aftonbladets nätupplaga med anledning av att tusentals personer sista onsdagen i februari samlats utanför dess kontor i Stockholm.

Mötet, om det nu var ett möte, ställdes följaktligen omedelbart in.

Och ändå var det inte så många som kom med tanke på att AF faktiskt, bland annat via sms, hade kallat 61 000 arbetssökande och att inställelse var obligatorisk för åtskilliga. Någon hade uppenbarligen tryckt på en knapp som var fel knapp.

Stökigt kändes det här icke-eventet ändå, så någon tryckte på en knapp till, överfallslarmet nämligen, och vips var åtta polispatruller på plats.

Två saker far nu genom mitt huvud.

Det ena är en fråga: Varför blir jag inte det minsta förvånad när jag läser och hör om det här?

Det andra är ett konstaterande: Sverige är i alla fall ett ganska snällt land. Fortfarande, tills vidare. För poliserna som anländer är inte utrustade med hjälmar och batonger och tårgas utan de är, enligt egen uppgift, på plats för att för att samtala och ”reda ut begreppen”. Demonstranterna, förlåt, jag menar de arbetssökande, skriker inga svärord, krossar inga rutor och kastar inte heller sten på polisen. Och AF:s t.f. GD säger att ingen arbetssökande ska straffas eller få bidrag indraget för att hen uteblivit från obligatoriskt möte.

Om nu verkligen polisen lyckades reda ut något begrepp, såsom exempelvis innebörden av ord som arbetslinje och närvaroplikt, är inte känt. Men ambitionen är lovvärd.

Men jag tror, misstänker, fruktar att om nuvarande samhällstendens fortsätter i fem år till eller tio år till, så kommer, om en liknande sak inträffar (och det gör den säkert), alla de nämnda aktörerna, polis, arbetssökande, GD, att hålla en, som det brukar heta, högre profil, och då kan man att få till ett event som låter höra tala om sig både länge och i vida kretsar.

Jan-Erik Pettersson är frilansjournalist och regelbunden medarbetare i Ordfront magasin.

Straff & rätt: riksdagspartiernas svar

Europeiskt FBI? Samtyckeslag? Avkriminalisering av drogbruk? Särskilda ungdomsdomstolar? Åtgärder mot gängbrott? Läs vad riksdagspartierna vill i rätts- och kriminalpolitiken! Ordfront magasin skickade en enkät till riksdagspartiernas rättspolitiska talespersoner. Vi fick svar av alla utom Sverigedemokraterna.

 Det här frågade vi:

Vad vill ni förbjuda som idag är tillåtet? Vad vill ni avkriminalisera?

Vilka brott tycker ni bör få förändrad straffpåföljd?

Vill ni införa nya sorters straffpåföljder eller slopa existerande?

Vill ni förändra Sveriges straffanstalter (fängelser), i så fall hur?

Andra förändringar i polis- och rättsväsende som ni vill genomföra?

Johan Linander, Centerpartiet:

⊇ Vi har de senaste åren klassat några nya handlingar som kriminella, såsom grooming, olaga förföljelse och kränkande fotografering. Det är möjligt att teknikutvecklingen gör att vi måste införa ytterligare brott, t.ex. för identitetsstöld. Annars har vi i Centerpartiet förslag på förtydliganden i brottsbalken, som ett särskilt barnmisshandelsbrott och grov barnfridskränkning. Det finns en rad kriminaliseringar på miljöområdet där vi istället gärna skulle vilja se sanktionsavgifter.

⊄ Det finns många justeringar som vi kan tänka oss, i båda riktningarna. Vi vill se straffskärpningar för återfall i brottslighet och när en person döms för många brott samtidigt. Vidare vill vi gå i skärpande riktning när det gäller brott mot barn. När det gäller brott mot staten tycker vi att de påföljderna ofta ligger högt i förhållande till våldsbrott och sexualbrott.

⊂ För unga lagöverträdare skulle vi vilja se ett mellanting mellan dagens ungdomstjänst och sluten ungdomsvård, som genom ungdomshem på helger eller elektronisk övervakning på kvällar och helger. Det är bättre att ungdomarna kan fortsätta gå i skolan och leva med sin familj (när det är möjligt) än att låsas in i sluten ungdomsvård. Vi vill ta bort villkorlig dom och istället införa villkorligt fängelse enligt Påföljdsutredningens förslag.

⊆ När beläggningen är så låg som nu så bör vi stänga de allra äldsta och mest omoderna anstalterna. Vi vill också förändra så att intagna på fängelser ska kunna få en likvärdig psykiatrisk vård som de som döms till vård inom rättspsykiatrin får. Det finns också anledning att se över miljön där barn träffar förälder som sitter i anstalt.

∈  Sammanslagningen till en svensk polismyndighet öppnar upp för både en mer lokalt förankrad polis och en specialisering med nationellt ansvariga enheter. Till exempel behöver miljöbrott, bedrägerier och våld i nära relationer prioriteras högre.

Maria Ferm, Miljöpartiet:

⊇  Frågan om beteenden ska vara straffbara eller inte kan aldrig vara politiskt tyckande utan måste baseras på om vetenskap och fakta. Vi vill se mer forskning och uppföljning av hur dagens olika straff fungerar eftersom hårdare straff inte automatiskt leder till minskad brottslighet. Det finns då några områden där det är tydligt att förändringar behövs; en samtyckesbaserad sexualbrottslagstiftning ska införas och hets och hot på internet förbjudas. Enskildas delning av musik, text och film ska inte straffas om det sker för icke kommersiella syften. Hetsbrott mot transpersoner ska förbjudas.

⊄ Den som utsätter barn för övergrepp utomlands ska kunna straffas i Sverige. Mängdbrottslighet kan i vissa fall behöva leda till strängare straff än idag, liksom straffen för vissa arbetsmiljö- och miljöbrott. Vi vill att en bred översyn görs över skyddet för förtroendevalda, där en av frågorna som övervägs är att hot och hets mot politiker ska straffas på samma sätt som brott mot tjänstemän.

⊂ Dagens system fungerar i huvudsak men det finns behov av vissa förändringar. Det viktiga är att personer bara döms till fängelse när alla andra alternativ är uttömda, då fängelse många gånger blir en port till grövre brottslighet. Bötesstraffet ska kunna användas oftare än i dag, och med högre belopp, och fotbojans användningsområde utökas. Ett villkorligt fängelsestraff tydliggör brottets allvar. I vissa fall kan hemarrest vara lämpligt.

⊆ Kriminalvårdens arbete ska fokuseras på rehabilitering och att förhindra återfall i brott. Därför ska fängelsedömda genom studier eller eget arbete förberedas för tid i frihet. Vård och behandling ska hålla en hög nivå och ska vara bevisat effektiva. Intagna föräldrar ska kunna fortsätta vara aktiva föräldrar. Stödet till frivilligorganisationerna ska ökas, så att deras arbete kan utökas. För vissa dömda finns behov av förstärkt övervakning både inom och utom anstalterna på grund av deras livsstil och återfallsrisk. Frivårdens arbete ska utvecklas för ett liv utan missbruk, med eget boende och försörjning.

∈ Polisens viktigaste tillgång är de anställda. Poliser ska därför ha högskoleutbildning och fler specialister anställas till komplex brottslighet. Den administrativa bördan på polisen bör minska och arbetsmiljöarbetet stärkas. Arbetet med antidiskriminering måste stärkas och arbetet mot hatbrott bör bli en särskilt prioriterad fråga. Barnets rätt i brottsprocessen ska stärkas genom egna ombud och skyddet för vittnen och målsäganden förbättras. Nämndemännen i domstolarna ska även rekryteras utanför de politiska partierna och ges bättre utbildning. Brottsoffer ska ges tydligt och professionellt stöd från socialtjänsten. Avhopparverksamhet ska stödjas. Vi vill också se ett förbättrat integritetsskydd genom en ny integritetsskyddsmyndighet.

Johan Pehrson, Folkpartiet:

⊇  Folkpartiet vill bredda sexualbrottslagstiftningen genom en särskild samtyckesregel. Vi vill också utvidga penningtvättsbrottet så att det omfattar så kallad självtvätt, åtgärder som vidtas av den som har begått det föregående brottet. När det gäller avkriminalisering har vi låtit en statlig utredare lägga fram förslag, som nu bereds i regeringskansliet.

⊄ Vi tror inte på hårdare straff generellt, men för vissa brottstyper bör påföljderna skärpas. Upprepade brott eller organiserad brottslighet bör leda till straffskärpning, och den så kallade mängdrabatten användas i lägre utsträckning. Straffskärpningsbestämmelsen om rasistiska och homofoba brott bör utnyttjas oftare.

⊂ Vi är öppna för att reformera påföljdssystemet, men detta är något som kräver noggrann analys. Inom alliansregeringen har vi tagit initiativ till en samlad översyn av påföljdssystemet och en utredning har lagt fram flera radikala förslag, bland annat påföljden villkorligt fängelse för förstagångsförbrytare som annars skulle ha dömts till kortare fängelsestraff. Sådana reformer kan inte ses isolerat utan hänger ihop med frivården och andra delar av rättskedjan.

⊆ Målet med tiden i fängelse är att den intagne efter avtjänat straff ska ha bättre förutsättningar att klara ett liv i frihet. Vi vill göra mer för behandling, arbete och utbildning under strafftiden. Den som lider av psykisk sjukdom måste kunna erbjudas en god vård. Vi vill också att den som avtjänat sitt straff ska få ökade möjligheter till ett tidsbegränsat jobb med offentligt stöd för att underlätta anpassningen till ett vanligt liv. Det civila samhället kan stärka den enskildes väg ut från den brottsliga banan när nya nätverk behövs för att etablera en ny start i livet.

∈ Vi vill stärka det förebyggande arbetet genom att öka polisens samverkan med socialtjänst, skola och andra goda krafter. Den absolut viktigaste rättspolitiska insatsen är att fånga upp varningssignaler och agera tidigt och tydligt när en ung människa håller på att hamna snett. För att möta den gränsöverskridande organiserade brottsligheten: Vi vill se en europeisk åklagarmyndighet och att Europol utvecklats till en europeisk polismyndighet med befogenhet att utreda gränsöverskridande brott – ett »Europas FBI«.

Lena Olsson, Vänsterpartiet:

⊇ Vi vill avkriminalisera de papperslösa som arbetar. Arbetsgivarna bör bära hela straffansvaret för anställningen. Det skulle förbättra papperslösas möjligheter att kräva löner och villkor i enlighet med lagar och avtal, och till skadestånd och ersättning. Vi anser att narkotika för eget bruk ska avkriminaliseras. Tillverkning, försäljning och innehav av narkotika ska även fortsättningsvis vara olagligt. Polisens arbete mot narkotika handlar alltför mycket om att jaga enskilda med urinprovstagning. Vi tycker att det är betydligt viktigare att arbeta för att minska langningen och erbjuda hjälp till de med missbruksproblem.

⊄ Vänsterpartiet tycker att det är för mycket fokus på strafflängder och hårdare straff. Vi vill istället angripa kriminalitetens orsaker och fokusera på brottsförebyggande arbete. Gängkriminaliteten har dock fått ett oroande starkt fäste med flera dödsskjutningar under senare år. Vänsterpartiet vill som en akut åtgärd skärpa straffet för grovt vapenbrott och höja straffminimum från fängelse sex månader till två år. Det förbättrar polisens möjligheter och befogenheter i utredningen av vapenbrott.

⊂ Vi vill avskaffa livstidsstraffet och ersätta det med tidsbestämda straff, som är mer rättvisa och förutsägbara. Vi är positiva till en ökad användning av fotboja. Så kan man undvika skadliga effekter som en fängelsevistelse har, samtidigt som de dömda ändå upplever en stor frihetsbegränsning.

⊆ Kriminalvården ska ha ett tydligt brottsförebyggande perspektiv, som syftar till att den dömde ska komma tillbaka till ett liv utan kriminalitet. Vänsterpartiet vill bland annat införa villkorlig halvtidsfrigivning för förstagångsdömda, en grundutbildningsgaranti upp till gymnasienivå och möjlighet till yrkesutbildningar för intagna i kriminalvården, samt öka användandet av elektronisk fotboja och frivårdsinsatser. Vi vill inrätta en fångombudsman som ska bevaka och tillvarata intagnas mänskliga rättigheter.

∈ Vänsterpartiet vill inrätta en fristående myndighet som ska hantera den typ av anmälningar som i dag handläggs av Riksenheten för polismål. Brottsanklagelser mot poliser och åklagare bör inte utredas av dem själva. Vi vill även höja kvaliteten på förundersökningar vid sexualbrott, samt att våldsutsatta kvinnor som tvingats fly från sina hem ska ha rätt att återvända för att hämta sina och eventuella barns personliga tillhörigheter i skydd av polis. Dessutom måste genuskunskap bli obligatoriskt på polis- och juristutbildningen och prioriteras i fortbildningen av verksamma jurister och poliser.

Caroline Szyber, Kristdemokraterna:

⊇ Vi vill kriminalisera rymningar. Den som sitter i fängelse bör fokusera på sin rehabilitering. Planering av, och försök till, rymning är inte förenligt med ett sådant fokus. Genom att den intagne kan straffas för själva rymningen minskar också benägenheten att rymma. Därigenom minskar behovet av att fysiskt hindra rymningar. Kristdemokraterna vill införa en utvidgad skyldighet att ingripa – en så kallad civilkuragelag. Den skulle göra var och en skyldig att hjälpa en medmänniska i nöd, utifrån situationen och sina egna förutsättningar. I länder som Finland, Schweiz, Tyskland, Frankrike, Norge och Belgien, finns en sådan lag.

⊄ Vi ser med oro på utvecklingen av att straffen för narkotikabrott blir allt lägre.

⊂ Rättspsykiatrisk vård avskaffas som påföljd. Vård och straff är inte samma sak, även om alla straff bör innehålla vård i någon mening. Därför är dagens ordning, där en vårdform utdöms som ett straff, otillfredsställande.Vi vill införa möjligheten att döma ut fler olika typer av påföljder för unga lagöverträdare, däribland omplacering, kontaktskyldighet för unga och ungdomsövervakning. Fler ska dömas till ungdomstjänst, även för ringa brott. Fler ska fullgöra påföljden och den  ska ha en tydlig koppling till brottet. Därför ska åklagare kunna  föreskriva kortvarig ungdomstjänst för ringa brott genom ett strafföreläggande.

⊆ Kriminalvårdens samarbete med andra samhällsaktörer, exempelvis föreningslivet och näringslivet, ska stärkas. Kriminalvårdens personal ska i princip begränsas till de rent övervakande och repressiva uppgifterna. En återanpassning efter tiden i kriminalvården är knappast möjlig om inte personen kommer till insikt om det felaktiga i sitt handlande. Därför är det viktigt att som en del i behandlingen konfronteras med brottet och få möjlighet att bearbeta det.

∈ Möjligheten att vittna anonymt i specifika typer av brottmål bör prövas i Sverige. Det kan  exempelvis vara där hot från gäng föreligger. I syfte att förbättra skyddet för bland andra vittnen bör fotograferingsförbudet utvidgas till att gälla även domstolarnas väntrum. En domstolsliknande »barnbrottsnämnd« ska inrättas, och behandla ärenden där barn under 15 år begått ett allvarligare brott eller brott som ofta leder till fortsatt kriminalitet. Kommunerna ska bli skyldiga att alltid erbjuda medling, oavsett de inblandade personernas ålder.  En nationell samordnare för medling ska tillsättas. Fler poliser ska vara synliga i områden med hög brottslighet och i områden med aktiva kriminella gäng. Till varje skola bör en särskild polis vara knuten. Polisens volontärverksamhet bör utvecklas. Den som utsatts för ett brott ska automatiskt kontaktas av polisen efter tre månader.

Krister Hammarbergh, Moderaterna:

⊇ Vi menar bland annat att man bör överväga att införa en särskild kriminalisering av så kallad identitetskapning, där någon använder andras identitetsuppgifter. Problemet förekommer både vid kränkningar på Internet och i samband med bedrägerier. Vi vill också följa utvecklingen vad gäller kriminaliseringen av vuxnas kontakter med barn i sexuellt syfte och pröva om ytterligare åtgärder är nödvändiga. Vi vill införa brottet äktenskapstvång och det pågår även processer kring regler om brott mot mänskligheten och penningtvätt.

⊄ Straff ska stå i proportion till brottets allvar. Vi har skärpt straffen för allvarliga våldsbrott, men ser att det kan behövas ytterligare förändringar för att de skärpta straffen ska få genomslag. För mord vill vi att livstids fängelse ska vara det normala straffet. Sedan ett antal domar i Högsta domstolen leder vissa narkotikabrott till mildare straff. Vi vill att Sverige fortsatt ska ha en konsekvent och restriktiv narkotikapolitik och har därför tillsatt en utredning som ska se över de regelverken. Även vad gäller exempelvis bostadsinbrott, systematiska bedrägerier och dataintrång ser vi behov av skärpta straff.

⊂ Vi menar att det behövs lämpligare påföljder för unga lagöverträdare. I situationer där dagens påföljder inte är tillräckligt ingripande bör så kallad helgavskiljning eller andra motsvarande inskränkningar i den unges rörelsefrihet kunna dömas ut. Helgavskiljning kan innebära att en ungdom exempelvis under helgkvällar och helgnätter förbjuds lämna bostaden. Förbudet kan bevakas med fotboja.

⊆ Sedan valet 2006 har Kriminalvårdens anslag stärkts med cirka 2 miljarder kronor. Säkerheten vid anstalterna är idag god och antalet rymningar är mycket lågt. Förekomsten av narkotika är enligt Kriminalvårdens bedömning låg. Programverksamheten inom Kriminalvården har utvecklats mycket. Det är viktigt att myndigheten utvecklar arbetet med individuella och ändamålsenliga verkställighetsplaner och att det finns en tydlig arbetslinje med fokus på egen försörjning efter avtjänat straff. Regeringen har även gett Kriminalvården särskilda uppdrag vad gäller exempelvis insatser för unga dömda och insatser för klienter med våldsproblematik.

∈ Alliansen har genomfört en historisk satsning på rättsväsendet, med drygt 11 miljarder i ökade anslag och cirka 2 500 fler poliser. Effekterna av satsningen märks genom att tryggheten ökar, förtroendet för rättsväsendet stärks och utsattheten för brott minskar. Utvecklingen går åt rätt håll men det finns fortfarande mer som behöver göras. Allt för många utsätts fortfarande för brott och för få brott klaras upp. Den 1 januari 2015 ombildas polisen till en nationell myndighet vilket ger bättre förutsättningar för en effektiv brottsbekämpning. Med en mer effektiv polis, som ännu tydligare än idag fokuserar på utryckning och utredning kan fler brott klaras upp. Ett tydligt brottsofferfokus i hela rättskedjan är också prioriterat.

Morgan Johansson, Socialdemokraterna:

⊇ Sverige ska vara ett föredöme i kampen för mänskliga rättigheter. Enligt FN:s tortyrkonvention ska tortyr definieras som ett brott i nationell rätt, vilket inte är genomfört i Sverige. Vi vill införa ett särskilt tortyrbrott. Vi vill göra mer för att bekämpa människohandel och prostitution. Koppleribrottet bör göras om till människohandel. Det ger högre straffvärde och ökar skyddet för offret. Kravet på dubbel straffbarhet vid sexköp ska tas bort. Även svenskar som köper sex utomlands ska kunna lagföras för detta i Sverige.

⊄ Vi ser en oroande utveckling. Den organiserade brottsligheten är fast etablerad, gängkriminaliteten växer och antalet skjutningar har ökat dramatiskt. Det krävs tuffare tag mot illegala vapen. Vi vill skärpa minimistraffet för grovt vapenbrott från sex månader till ett år. Vi vill även markera mot det sexualiserade våldet. Det bör införas en särskilt sträng straffskala om synnerligen grov våldtäkt. Straffet skulle kunna vara 6-10 års fängelse.

⊂ Det är viktigt med tydliga och snabba reaktioner för unga som begår brott. Samtidigt ska ungdomspåföljderna vara anpassade så att de inte leder till ökad risk för kriminalitet. Den socialdemokratiska regeringen genomförde på sin tid en större påföljdsreform för unga lagöverträdare innehållande ungdomstjänst, medling och särskilt stöd. Tyvärr har den nuvarande regeringen inte gjort tillräckligt för att dessa påföljder ska ha fått genomslag. Det vill vi ändra på.

⊆ Antalet återfall till kriminalitet efter avtjänat straff ligger på ca 40 procent. Det är för högt. Intagna behöver få bättre vård, utbildning och arbetsträning. Många har multikomplexa problembilder där Kriminalvården måste utveckla sitt arbete. Stödet vid övergång från anstalt till frihet måste utvecklas. Vi föreslår ett individuellt stöd i form av ett utslussningsavtal. Insatserna ska vara riktade mot till exempel fortsatt missbruksvård, arbetspraktik, utbildning och boende.

 ∈ Antalet anmälda brott har ökat, samtidigt har andelen brott som klaras upp minskat. Det krävs en förändring. Vi vill se en särskild spjutspetsorganisation inom polisen mot den organiserade brottsligheten. Vi vill förbättra kunskapen inom polisen genom att skapa en 3-årig polishögskoleutbildning och en utvecklings- och analysfunktion inom Rikspolisstyrelsen för metodutveckling. Vi vill stärka brottsoffren, målsägandebiträden ska komma in i rättsprocessen redan när brottsanmälan sker.

Enkätfunktionär: Johan Berggren

Samernas nationaldag

Med anledning av att idag, 6 februari, är samernas nationaldag, delar vi här på nätet Ordfront magasins temablock om gruvprospektering i Sameland och de konflikter som råder om detta, från nr 5 2013.

18-25 gruvpr