Klimatet – Partiernas svar på ödesfrågan

Av Johan Berggren

(Artikeln även publicerad i Ordfront magasin 2 2014)

IPCC:s senaste rapport är djupt oroande och förtjänar läsas i sin helhet. Men klimatfrågan är inte bortglömd av de svenska partierna. Sex av åtta riksdagspartier svarar på Ordfront magasins klimatenkät. (Se frågor nedan.) Även om det går att fråga sig om alla rikspartierna inser hur stort och ödesmättat problemet är. Samtliga svarande ser Sverige som ett föregångsland, och förbinder sig till kraftiga utsläppsminskningar, enligt olika modeller. Klimatfrågan kanske till och med kommer att kunna lyftas i valstriden, eftersom det finns markanta skillnader i angreppssätt mellan det blå och det rödgröna blocket.

Det här frågade vi:

Vad föreslår ni för konkreta åtgärder till nästa mandatperiod för att åtgärda problemet med klimatförändringen?

Vilken är er långsiktiga plan för att åtgärda problemet med klimatförändringen?

(Centerpartiets svar inkom efter papperstidningens pressläggning och finns därför bara med här på nätsidan.) 

Johan Hultberg, Moderaterna:

⊇ Alliansens klimatpolitik levererar nu såväl snabb utbyggnad av den förnybara energin som sjunkande utsläpp. Vi behöver snabba på omställningen av inte minst vår fordonsflotta, särskilt för fordon med sämst klimatprestanda. Utifrån den så kallade FFF-utredningen och Naturvårdsverkets förslag till färdplan till 2050 kommer vi gå vidare med fler skarpa förslag. Vi vill att det ska kosta att skita ned och att det ska bli enklare att agera miljösmart. Därför vill vi också stärka EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS).

⊄ Klimatutmaningen kan bara lösas genom gränsöverskridande insatser. EU ska vara ett föredöme och Sverige ett föregångsland. Det kan vi vara om vi fortsatt visar att det går att förena sjunkande utsläpp med ekonomisk tillväxt: sedan 1990 har de svenska utsläppen minskat med 20 procent samtidigt som vår BNP ökat med 50 procent. Att få på plats ett ambitiöst utsläppsminskningsmål till 2040 för EU är mycket viktigt. Vi vill utvidga EU ETS till fler områden och koppla samman systemet med andra länders. Vi vill satsa på forskning och utveckling samt teknik- och kunskapsöverföring till de länder där miljöinsatser har störst effekt.

 

Matilda Ernkrans, Socialdemokraterna:

⊇                  Vill skärpa det svenska klimatmålet på så sätt att hela betinget, 40 procent mindre utsläpp till 2020, ska tas i Sverige – och inte som regeringen planerat 27 procent i Sverige och 13 procent genom köp av utsläppsminskningar i andra länder.

För att klara detta behövs en rad åtgärder. Kollektivtrafiken utökas, järnväg blir det naturliga valet mellan våra storstäder och mer av godset ska transporteras på järnväg och fartyg. Styrmedel ska ställa om fordonsflottan så att den blir fri från fossila utsläpp. Vi vill se en miljöbilsbonus för bilar med liten klimatpåverkan som betalas av en registreringsavgift för bilar med stora utsläpp. Samt en kraftfull satsning på förnybar energi.

⊄ Sverige ska år 2050 vara ett land utan fossila bränslen. För att ge tydliga långsiktiga signaler vill vi införa ett klimatpolitiskt ramverk som leder till att utsläppen minskar med minst 90 procent till år 2050 jämfört med 1990. Delmål för år 2030 och 2040 liksom sektorsvisa mål ska finnas med och årliga avstämningar av klimatmålen ska göras.

 

Anita Brodén, Folkpartiet Liberalerna:

⊇                  FP vill accelerera utfasningen av fossila bränslen, vilket endast kan ske om subventionerna fasas ut. Vi har en hög ambition för det internationella samarbetet i klimatfrågorna, där EU för oss är oerhört viktigt. Vi vill se ett genombrott för elfordon och andra CO2-snåla drivmedel. Vi räknar också med kraftfulla åtgärder kring de förslag som rör hållbar markanvändning och vatten som miljömålsberedningen levererat till regeringen. Det krävs tydligare riktlinjer för en förbättrad samhällsplanering med hänsyn tagen till klimatfrågan och en ökad energieffektivisering. Satsning på forskning, utveckling och grön teknik..

⊄ FP vill se ett globalt bindande, ambitiöst, avtal som omfattar flertalet länder. Fossilsubventionerna skall vara borttagna, ekonomiska styrmedel samordnade på EU-nivå, transportsektorn införlivad i EU:s handelssystem. Den Gröna fonden måste snabbt komma på plats, till 3:e världens klimatanpassningsåtgärder. FP önskar fler bindande avtal inom det arktiska samarbetet kring marina reservat där förbud mot utvinning av olja och gas inryms. Vi vill också arbeta för en strategi och ansvarsfördelning kring klimatanpassningsåtgärder kommunalt, regionalt och på nationell nivå. Ökad kunskap och fortsatt utveckling av grön teknik.

 

Helena Leander, Miljöpartiet:

⊇   • Nya och höjda klimatskatter (CO2-skatt, kilometerskatt på lastbilar, flygskatt), där intäkterna investeras i klimatsmarta alternativ (järnväg, kollektivtrafik, förnybar energi och energieffektivisering).

• Sverige ska hålla vår del av de rika ländernas löfte till fattiga länder om klimatpengar utöver biståndet.

• Städer och byggnader behöver byggas mer energi- och transportsnålt och tillgången till förnybara drivmedel öka.

• Köttkonsumtionen behöver minska, bland annat genom mer vegetariskt i offentliga kök.

⊄ Vi vill ha ett klimatpolitiskt ramverk på samma sätt som det idag finns ett finanspolitiskt ramverk, där en bred majoritet i riksdagen enats om långsiktiga spelregler. Vi behöver ett tydligt mål för 2050 och utsläppstak för mandatperioderna på vägen dit, som regeringen är skyldig att följa, även om varje regering självklart själv väljer hur. Det ger trygghet för den som vill investera i klimatsmarta lösningar, och garanterar att vackra klimatmål som alla säger sig ställa upp på också nås.

 

Jens Holm, Vänsterpartiet:

⊇Vår utgångspunkt är att jämställda och rättvisa samhällen är bättre rustade för stora utmaningar som klimatomställningen. Vi föreslår de mest omfattande klimatinvesteringarna av alla partier; drygt 50 miljarder kronor mer än regeringen för perioden 2014-2016. Investeringarna ska till exempe gå till ökad kollektivtrafik, förnybar energi, klimatrenoveringar av våra bostäder och offentliga lokaler samt klimatomställning i våra kommuner. Vi verkar också för minskad köttkonsumtion och mer vegetarisk mat. Vi föreslår nya skärpta klimatmål för Sverige och EU samt ett klimatbistånd finansierat helt av nya och additionella medel.

⊄Vi verkar för ett annat ekonomiskt system som prioriterar en utveckling inom ekologins gränser. Vi vill införa en klimatlag med tillhörande klimatbudget enligt brittisk modell. Vi vill också ha en separat klimatminister som får det övergripande ansvaret för klimatomställningen och internationella klimatförhandlingar. Vi verkar för kortare arbetstid med sikte på sextimmars arbetsdag.

 

Roger Tiefensee, Centerpartiet:

⊇Den stora utmaningen för Sverige är att komma bort från fossila bränslen i transportsektorn. För att stimulera den omställningen vill vi införa ett avgifts/premiesystem vid försäljning av nya bilar. Därutöver vill vi fortsätta den gröna energiomställningen, med fortsatta satsningar på förnybar energiproduktion i hela landet. Vårt mål är att Sverige inom en generation helt ställt om till ett energisystem som är 100 procent förnyelsebart.  Samtidigt är klimatfrågan en internationell angelägenhet. Därför arbetar vi för att EU:s klimatmål ska höjas, för att EU:s miljölagstiftning ska bli hårdare och för att det ska skrivas bindande klimatavtal i FN.

⊄Centerpartiets mål är att Sverige ska vara klimatneutralt till år 2050 och att vi som land tar täten i miljö- och klimatarbetet. I regeringen arbetar Centerpartiet med en färdplan för att nå målet att vara klimatneutralt till år 2050. Det kommer att behövas konkreta delmål till 2030 och till 2040, så att inriktningen för alla aktörer är tydlig. Miljö och tillväxt är varandras förutsättning, med ekonomiska styrmedel ska samhället uppmuntras att ta steg framåt. Det ska vara dyrt att smutsa ned och man ska tjäna på välja det miljöförbättrande alternativet.

 

ENKÄTANALYS

I korthet kan sammanfattas att Moderaterna är rätt nöjda med den nuvarande svenska linjen samt upprepar den saltade sanningen att Sverige klarar att kombinera ekonomisk tillväxt med minskade CO2-utsläppt. (En kalkyl som inte håller om man räknar med produktionen utomlands av de varor vi konsumerar här.) Regeringskollegorna i Folkpartiet går längre och skarpare med förslag på slopade fossilsubventioner och arktiska reservat. Att partiet som lanserat sig som det borgerliga gröna alternativet, Centern, inte svarar på enkäten kanske är mer ett utslag av dess nuvarande kris än ointresse för frågan (Centerpartiets svar inkom efter papperstidningens pressläggning och finns därför bara med här på nätsidan /artikelförf anmärkning) . Dock är marknadslösningar med utsläppsrätter och brett internationellt samarbete viktiga delar i den borgerliga modellen.

Såväl Socialdemokraterna som Miljöpartiet tar upp ett klimatpolitiskt långsiktigt bindande ramverk i Sverige: något som alltså har stor chans att bli genomfört nästa mandatperiod, eftersom det är något Vänsterpartiet knappast kommer motsätta sig.

Socialdemokrater, Miljöpartiet och Vänsterpartiet verkar mer medvetna om behovet av infrastrukturell omställning i Sverige. MP och V nämner dessutom bägge maten – de har insett att styra samhället mot mer vegetarisk kostkonsumtion är en relativt enkel och effektiv metod för snabb utsläppsminskning.

Alla svarande partier är väl medvetna om frågans globala karaktär, och på olika sätt nämner de överförande av medel och teknik till utvecklingsländer.

Endast V berör problemet med ständig ekonomisk tillväxt, om än inte i dessa termer, utan kallar det »tillväxt inom ekologins gränser«, med tankar om nedgång i arbetstid. Detta är ju den allra hetaste potatisen i klimatproblematiken: vi måste få ner global produktion och konsumtion, inte öka den – en växande ekonomi kräver växande energianvändning, som kräver fossila bränslen: en logik som tyvärr ingen lyckats motbevisa, även om vi globalt agerar tvärtom.

Vänsterpartiets förslag om en särskild klimatminister är intressant, och torde kunna få gehör hos både S och MP.

Noterbart är att inget parti nämner metoder för att styra bort de globala investeringarna från utveckling och byggande av fossilenergi-infrastrukturer. Från djuphavsborrplattformar till frackingfält, pipelines och nya flygplatser, de höga oljepriserna pumpar in pengar i fossilbränslesektorn och dess jättebolag, och detta är den framtid mänskligheten paradoxalt nog bygger för idag. En diskurs värd att lyfta, till exempel på den nationella Klimatriksdagen i Norrköping 6–8 juni i år. Dit är förstås även partipolitiker är välkomna.

Johan Berggren är chefredaktör på Ordfront magasin. 

 

Kommentarer inaktiverade.