Tre frågor till Soraya Post, juni 2013

Efter helgens valskräll ska Soraya Post till Europaparlamentet som representant för F! och Sverige. För ett år sedan svarade hon på några frågor i Ordfront magasins stora feministnummer, som MR-strateg på Västra Götalandsregionen.

Vi kände att en repris var på sin plats.

(Texten tidigare publicerad i Ordfront magasin nr 3 2013. Marianne Steinsaphir bakom frågorna.)

1. Romernas rättigheter diskuteras ju relativt mycket, men vad skulle du säga specifikt när det gäller kvinnornas ställning?

– Med tanke på romers låga och svaga ställning generellt så påverkas ju naturligtvis romska kvinnor än mer, som kvinna, svag etnisk tillhörighet med ökad antiziganism, lång historia av utanförskap, och förtryck sätter sina spår. Generellt är romska kvinnor starka på grund av de omständigheter man har haft att förhålla sig till. Misstron gentemot majoriteten är ju stort.Vi litar inte på samhällets strukturer /politik då det under så lång tid varit aktivt motstånd till romer genom olika lagar och förordningar; att inte få vara bofasta, inte lov att gå i skolan , tvångssteriliseringar, inreseförbud 1914-1954 alltså under nazitiden. Polis som tvångsomhändertog barn, alltså all offentlig sektor har ju fått ta del /utföra det som bestämdes. Så förtroendeklyftan är stor.

Den majoritetskvinnorörelse som varit har ju inte haft någon påverkan på romska kvinnor. Vi har aldrig funnits på agendan.

I det egna lägret så har romska kvinnor sina områden där de har makt, men även där har de blivit försvagade då de egna försörjningsmöjligheterna har krympt i och med förändringar i deras livssituation. Man spår inte i hand eller kort längre, eller är ute och säljer varor som man gjorde förr, vilket bidrog till en form av ekonomiskt oberoende. Och idag så är ju i stort sett arbetsmarknaden stängd för romer.

 

2. Du är ordförande i International Roma Women Network, hur arbetar ni? Är det något särskilt du vill lyfta fram?

Vi arbetar med att synliggöra romska kvinnor utifrån ett annat perspektiv än den stereotypa bild man har. Vi organiserar oss och idag finns det romska kvinnoorganisationer i praktiskt taget alla Europarådsländer, vi lyfter frågor på den politiska agendan. Vi stöttar varandra för en bättre integration och visar att man kan vara både traditionell och utbildad.

Ja vi gör ganska mycket, inte minst när det gäller frågan om antiziganism. Man kan nog säga att vi ser romska kvinnofrågor som en fråga om mänskliga rättigheter.

3. Vilka framsteg, bakslag ser du i arbetet?

Bakslag är det ju i processen när det politiska klimatet i Europa ser ut som det gör med växande rasism/antiziganism. Positivt är att vi finns med där vi tycker det är viktigt, och att vi samarbetar på lika villkor med de manliga romska ledarna på internationell och nationell nivå.

Vi är att räkna med.

 

Marianne Steinsaphir är redaktör på Ordfront magasin.

 

Kommentarer inaktiverade.