Här har du ditt utbildningsliv

nedmont-nyText: Marianne Steinsaphir Foto: Max Palm

Vad har det blivit av den stolta nation som en gång i världen införde folkskola, enhetsskola och grundskola och långt senare startade Komvux, Kunskapslyft och introducerade det livslånga lärandet, med en radda högskolor i landet? Allt med det sympatiska syftet att alla skulle få tillgång till utbildning, oavsett sociala förutsättningar. Jämlikhet skulle råda. Och gjorde det kanske under några gyllene år. Och ett land där 84 procent av alla barn går i förskola som vilar under utbildningsdepartementet, är något att glädja sig över.

Men några månader innan Sverige går till val blåser det andra vindar; eleverna klarar sig dåligt och det är inget litet problem, det har Ordfront magasin skrivit om många gånger.

En gång hade Sverige världens bästa skola, i dag är domen hård, men man ska inte glömma bort att 1960- och -70 talens reformer med beslutet om grundskolan 1962 blev signalen till översyn av hela ungdomsutbildningen. Gymnasiet reformerades, den nya fackskolan infördes och yrkesutbildningen byggdes ut och förändrades för att slås samman i den nya gymnasieskolan.

Tillsammans med reformerna som rörde förskolan har i princip alla barn i Sverige på 2000-talet rätt till utbildning från förskolan vid ett- till tvåårsåldern, till avslutad gymnasieskola vid 18-årsåldern.

Frågan som nu söker sitt svar är: Hur kunde det gå så fel? Politiker av många kulörer har tillsatt utredningar och fattat beslut om skolan. Men mer än något annat visar skolans utveckling att den aldrig kan vara en separerad del av samhället. Grundskolan infördes en gång för att ge alla barn en jämlik undervisning. Det behovet har nu kommit tillbaka i en tid som redovisar bottennoteringar i Pisaundersökningar, »glädjebetyg« inom friskolesfären, stora klasser och minskad lärartäthet, och som lök på laxen en urholkad lärarutbildning. Och inte minst en skriande ojämlikhet. Och tecknen har funnits i mängder av utredningar och rapporter.

Följande tidslinje, utan krav på total fullständighet, ger en uppfattning om hur skolan utvecklats och att den delvis är konjunkturberoende.

Men hur man än ser på skolan så är förvåningen över att det går att ta ut så stora vinster som inte återinvesteras ett magplask för ett land som både reformerat och raserat ett skolsystem. Den utvecklingen hade få kunnat förutse.

 Förskola, grundskola och gymnasieskola

1962 inrättas grundskolan med Lgr 62. Riksdagen beslutar om den nya grundskolan, det är början till reformer inom hela skolväsendet. Omläggningen av det svenska skolsystemet skedde i princip i bred partipolitisk enighet på riksplanet. Grundskolan ersatte alltså folkskolan, fortsättningsskolan, högre folkskolan och den allmänna realskolan.

1967: kommunerna ska ansvara för den allmänna vuxenutbildningen som därmed blev Komvux

1970–1974: SIA-utredningen(skolans inre arbete) tillsätts och diskuteras de följande åren. Utredningar om betygssättning och ny lärarutbildning tillsätts.

SIA-beslutet tas av riksdagen och genomförs successivt under många år. Propositionen som lades 1975 innehöll många förslag om en helhetssyn och ett utvecklingspedagogiskt synsätt på eleverna. Framförallt var det förslaget om en samlad skoldag där tiden efter den timplanelagda delen skulle innehålla ett antal fria aktiviteter. Tiden efter SIA blev också en tid av politisk förändring, under perioden 1976–1982 ägde fem regeringsskiften rum.

Riksdagen beslöt i samband med den nya läroplanen Lgr 80 att betyg skulle sättas från årskurs 8 och 9 på en femgradig skala med 3 som godkänd, det relativa betygssystemet. 1977 startar Grundvux.

Under 1980-talet var frågorna om dagis i stöpsleven. Demonstrationer mot nedskärningar, riksdagsbeslut om förskola för alla barn och Socialstyrelsen ger ut det nya pedagogiska programmet i form av allmänna råd. En stor demonstration mot allmänna nedskärningar i skolan genomfördes 1981.

Nedskärningarna inom skolan fortsatte under hela nittiotalet.

1984 införs en försöksverksamhet med ökat kommunalt självstyre i 9 kommuner och 3 landsting. Statsbidrag införs för fristående skolor.

1986 läggs förslag om treåriga yrkesutbildningar. 1987 görs en översyn av gymnasieskolans yrkesutbildningar.

1988 läggs en proposition om skifte från regelstyrning till målstyrning vilket i korthet innebär att ansvaret för verksamheten flyttades från stat till kommuner, och vid varje skola tillsätts en rektor med mer ansvar och fler funktioner.

1989 kommunaliseras skolan.

1990 tillsätts en ny betygsutredning. Skolöverstyrelsen läggs ned och ersätts av Skolverket. Flexibel skolstart införs med skolpliktsålder från 6 år.

1992 införs skolpeng.

1994 avskaffas det relativa betygssystemet och ersätts av det målrelaterade betygssystemet. Sia-förordningen avskaffas.

Under 1990-talet fyller förskolan 75 år och förs över från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet, 1998. Lpfö 98 blir den första läroplanen för förskolan, och Skolverket blir ny tillsynsmyndighet för förskolan.

Förskoleklass för sexåringar införs och bildar en egen skolform inom det offentliga skolväsendet.

1990-talet kommer krav på decentralisering. Kunskapslyftet startar och yrkesetiska principer för lärare antas. Alla linjer blir treåriga, ny läroplan för gymnasieskolan och komvux. Relationerna mellan stat och kommun förändras. Kommunerna får det fulla ansvaret för genomförandet av skolans verksamhet. Den ekonomiska styrningen läggs på kommunerna.

Samtidigt öppnas för ett fristående skolsystem, där ägarna – huvudmännen – får samma ansvar som de kommunala huvudmännen. För att bibehålla ett nationellt skolsystem genomförs en mål- och resultatstyrning. Staten stärker den ideologiska styrningen och styrning genom kontroll. Den centrala skolmyndigheten läggs ned och ersätts av en ny myndighet – Skolverket.

2000-talet: Allmän förskola införs för 4–5-åringar. Maxtaxa införs men är frivillig för kommunerna.

Staten återtar makten över skolan, steg tas mot en ny skollag och det görs en utredning om lärarlegitimation.

Det livslånga lärandet pågår. Samtidigt minskas det statliga bidraget till vuxenutbildningen.

Frågan om lärarlegitimation utreds. av en enmansutredning tillsatt av regeringen. Den viktigaste förändringen är att endast vissa av linjerna ger högskolebehörighet och att en gymnasieexamen inrättas.

2010 kommer en ny skollag.

2011: Riksdagsbeslut om lärarlegitimation. Lärarlyft pågår till 2016, start 2011.

 

Så började det: 1842 …

… togs en lag om införandet av en allmän folkskola i Sverige. Enligt 1842-års folkskolestadga skulle det finnas minst en skola i varje socken och stadsförsamling. Denna skola skulle vara fast och ha en godkänd lärare. Anspråken var således en skola per socken och en lärare per skola.

Skolplikt för barnen infördes först med 1882-års folkskolestadga.

I början hade folkskolan ingen allmän läroplan. En sådan infördes först 1878 då folkskolan blev 6-årig.

 

Betyg

De som befunnit sig i skolans värld under 1900-talets andra hälft har upplevt tre olika betygssystem, det absoluta, det relativa och dagens mål- och kunskaps relaterade betygssystem. Under 2000-talet reformerades det mål- och kunskapsrelaterade systemet och fick en ny betygsskala.

 Ansvar och styrning

Skollagen anger vilka ramar som gäller för all skolverksamhet. Där finns de övergripande målen och riktlinjerna för skolan. Läroplanerna ska tillsammans med skollagen styra verksamheten i skolan.

Kommunal eller enskild regi: Utbildning anordnas av kommuner, landsting och staten. Utöver dessa offentliga huvudmän får även enskilda aktörer godkännas som huvudmän och driva fristående skolor, förskolor och fritidshem. För fristående skolor ansvarar en enskild huvudman, styrelsen.

För att bedriva en fristående skola måste huvudmannen ha tillstånd av Skolinspektionen för den enskilda skolenheten och utbildningen. För att bedriva en fristående förskola eller ett fristående fritidshem som inte är kopplat till en skolenhet söker huvudmannen istället tillstånd hos den aktuella kommunen.

Marianne Steinsaphir är redaktör på Ordfront magasin.

Kommentarer inaktiverade.