Monthly Archives: augusti 2014

När RFSL själv får välja – Partierna och HBTQ

vlklndr

Homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter är en valfråga som är hetare än på många år, och till och med SD har bildat en ”HBT-arbetsgrupp” (som mest syntes för att gnälla på pridefestivalen i Stockholm, där SD inte fick vara med.)

Men vilka är faktiskt bäst på HBTQ-rättigheter? frågar sig förstås den intresserade väljaren. Jenny Eriksson rapporterar med färska fakta från RFSL.*

*Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter.

Av Jenny Eriksson

hbtqsymbolfingrar

RFSL har undersökt i vilken utsträckning de åtta riksdagspartierna, samt Feministiskt initiativ och Piratpartiet, levt upp till riksförbundets värderingar i hbtq-frågor mellan 2010 och 2014. Man har jämfört partiernas ställningstaganden i åtta riksdagsomröstningar med vad RFSL anser i frågorna. Dessutom har riksdagskandidaterna fått svara på en enkät. Nedan följer överensstämmelsen mellan partiernas och RFSL:s värderingar i procent, från bäst till sämst:

Piratpartiet 91 %

RFSL:s kommentar: partiets frihetliga ideologi innefattar en normkritisk syn på hbtq-frågor.

Miljöpartiet 89 %

RFSL:s kommentar: partiet arbetar aktivt med hbtq-frågor i riksdagen.

Feministiskt initiativ 88 %

RFSL:s kommentar: partiet profilerar sig i hbtq-frågor på ett normkritiskt sätt.

Vänsterpartiet 87 %

RFSL:s kommentar: Vänsterpartiet är pålitliga i sitt arbete kring hbtq-frågor.

Socialdemokraterna 68 %

RFSL:s kommentar: långa beslutsprocesser hindrar ibland partiets ställningstaganden i hbtq-frågor.

Folkpartiet 66 %

RFSL:s kommentar: partiets engagemang för hbtq-frågor har hindrats av andra allianspartier.

Centerpartiet 59 %

RFSL:s kommentar: partiet fokuserar sin politik på andra områden.

Moderaterna 47 %

RFSL:s kommentar: det mest splittrade partiet i enkätsvaren.

Kristdemokraterna 22 %

RFSL:s kommentar: homofobin i partiet minskar, trots den värdekonservativa profilen.

Sverigedemokraterna 15 %

RFSL:s kommentar: partiet är normerande och rasistiskt och saknar vilja till likabehandling.

Frågorna som ligger till grund för resultaten handlar bland annat om att införa könsidentitet i lagen om hets mot folkgrupp, borttagande av informationsplikten gällande hivinfektion och surrogatmoderskap.

Jenny Eriksson är statsvetare och praktikant på Ordfront magasin

Källa: Riksdagsval under regnbågen:  http://www.rfsl.se/public/RFSL_valrapport2014.slutlig0727.pdf

Valboktips

vlklndr

Ett urval ur floden som föregått valet av  böcker som på något sätt borde påverka det. 

En nygammal toppsosse

Margot: Bengt Ohlson; Margot Wallström, den svenska modellen: Emily von Südow

Margot Wallström är tillbaka i svensk inrikespolitik. Länge, länge sa hon med eftertryck nej, nej, men nu är det ja, ja. Hon lanseras en dryg månad före valet som en av de tunga S-profilerna. Stefan Löfven gav nöjd sitt kraftfulla stöd på en presskonferens. Det är med andra ord troligt att Margot Wallström är minister av något slag inom kort. Men vem är egentligen politikern Margot Wallström? Hon är liksom dold bakom den sympatiska personen Margot Wallström.

Många är imponerade av hennes liv och gärning, inte minst Bengt Ohlsson som skrev en bok om henne där han följde henne på olika världsuppdrag. Margot(2012), heter den kort och gott. ”Ohlsson är helt bedårad av henne”, skrev Emily von Südow, som själv verkat i Bryssel under samma period som Wallström, i en anmälan i Expressen.

Emily von Südow har också skrivit en bok om Wallström, nämligen Margot Wallström. Den svenska modellen (2009). Hon är inte lika imponerad, men tycker bra om henne.

Alla verkar vara överens om att Wallström är en karismatisk politiker. Inte minst tjänstemännen i Bryssel, om man ska tro von Südows bok. De var så lojala med hennes person att den politiska analysen blev lidande. ”Som EU-kommissionär hade hon säkert behövt mindre dyrkan och mer lojal opposition.”, skrev Annika Ström Melin i DN (2009), och ställde en rad frågor, som liksom så många ställda till toppolitiker nuförtiden, har fått gå obesvarade sedan dess: Vad är hennes politiska övertygelse i dag? Vilket ansvar har hon för EU:s utveckling? Och vad tror hon om Europas och Sveriges framtid och vägval? Det finns många intressanta frågor som inte alls handlar om Wallströms person.”

Marianne Steinsaphir

Fas 3 och mer

Kent Werne Ofärdsland – livet längs arbetslinjen

Oförtröttlige granskaren av nutidens Sverige Kent Werne, även känd från Ordfront magasin, träffar arbetslösa, utförsäkrade och ekonomiskt utsatta – de som står utanför både arbetsmarknaden och Sveriges idag sorgligt urholkade trygghetssystem. Sin vana trogen granskar också politiken som har skapat dennasituation i denna alldeles nyutkomna (Atlas) reportagebok.

Johan Berggren

—–

Rasismen i Sverige – Nyckeltexter 2010-2014

Red. Lawen Mohtadi och Devrim Mavi. Medv. bl a Niklas Orrenius, Judith Kiros, Jonas Hassen Khemiri, Alexandra Pascalidou.

Rasism, främlingfientlighet, högerextremism, tyvärr ständigt aktuella ämnen i Sverige, inte minst de senaste åren. En kraftfull och bred motrörelse med många goda tänkare och skribenter finns dock, Mohtadi och Mavi samlar förtjänstfullt debatten, framförallt från dagspress, som kompletteras med några välskrivna nya texter, i denna färska antologi. Viktig folkbildning och utgångspunkt för fortsatt debatt, och inför val av parti att rösta på inte minst.

Johan Berggren

——

Älskade fascism: de svartbruna rörelsernas idelogi och historia: Henrik Arnstad

Den som inte läst Arnstads förtjänstfulla tegelsten än, bör skynda sig. En bred exposé över fascismens uppkomst, olika ansikten, och essens. Bland annat förstår man att Arnstad har på fötterna när han inte tvekar att kalla Sverigedemokraterna fascister: det svenska radikalhögerpartiet uppfyller onekligen flertalet av kriterierna.

Johan Berggren

—–

Folk dör här. En pappa, två äldreboenden och välfärdens framtid: Thord Eriksson

Caremaskandalen – Riskkapitalets fantastiska resa i äldrevården: Erik Palm

Den stora omvandlingen – en granskning av välfärdsmarknaden: Kent Werne

Lästa mot varande blir dessa två journalistiska resor genom Sveriges idag märkligt styrda och äldrevårdsektor en ögonöppnare på flera sätt.

Eriksson blev anklagad för att ha levererat ett köpereportage för att hylla Carema, men det finns det inte särskilt bra bevis för, så ej heller i texten. Däremot visar Eriksson något som vi som är mot vinster i välfärden bör minnas: nämligen att den offentligt (kommunalt) drivna vården inte nödvändigtvis blir så väldigt bra av sig själv, den heller.

Erik Palm går igenom turerna i en en storfinansiell härva som tydligt skildrar det Kent Werne (igen!) pedagogiskt går igenom i sin bok. Att det är en från början helt vansinnig idé att tillåta vinstdrivande företag – finansierade av snabbklippjagande riskkapitalister – att sköta välfärdstjänster, där de enda intäkterna är skattemedel. Inget land i världen utom Sverige tillåter denna konstruktion, Chile slutade just med det. Fanns det något förnuft och och rationalitet i svenskt statsstyre så skulle detta naiva oskick upphöra å det snaraste.

Johan Berggren

—-

Det sovande folket: Fredrik Reinfeldt

Reinfeldteffekten : hur nya moderaterna tog över makten i Sverige och skakade socialdemokraterna i grunden: Aron Etzler

ReinfeldtkodenStefan Carlén, Christer Persson, Daniel Suhonen

För 21 år sedan gav Muf ut blivande statsministerns nyliberala katekes, en bok som med svängiga formuleringar pläderar för att omvandla Sverige till Ayn Rands nattväktarstat. Någonstans på vägen insåg Reinfeldt att det inte går att få ett folk som man öppet föraktar att rösta på sig, så han slutade säga saker som att ”Svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd”.

Boken är inget ungdomsverk, och Reinfeldt har senare varken tagit avstånd från den eller velat kännas vid den. Dock går det att se facit efter åtta år av hans styre: Sverige har kommit en bra bit närmare de mål som Det sovande folket ställer upp: ett kraftfullt avvecklande av det svenska välfärdsamhället. Medan statsministern städse påstått sig älska välfärd och den svenska modellen. Han ljuger troligen lika djärvt som Jimmie Åkesson när han säger sig bry sig om flyktingar.

I Aron Etzlers analytiska och lättlästa bok kan man läsa närmare om hur denna moderata strategi, med double speech direkt från Orwells 1984 och appropriering av Socialdemokraternas klassiska image, lyckades lura så pass många, så länge, att det ledde till två valsegrar.

Slutligen måste jag framhålla fFöreningen Ordfronts egen förintande faktastinna uppgörelse med borgaralliansens förda politik, Reinfeldtkoden. Här är det inte retorik som är ämnet, utan reda siffror, statistik och kronor och ören. Borgarna har kört Sverige, om inte i botten, så en god bit på väg. Ett omistligt facit inför valet, och ett tidsdokument som kommer leva länge.

Johan Berggren

Fest-i-val-tider

vlklndrDen politiska uppladdningen inför valet är inte bara partiledarutfrågningar och strategiskt utpytsade löften från toppen. Långt från partikanslierna riggas scener och riktas strålkastare mot musiker, konstnärer och talare som vill påverka. Ordfront Jenny Eriksson kollar upp några festivaler, forum och föreningar i valrörelsen.

Av Jenny Eriksson

Lalá

Marie Lalá på scen på Politisk Sommar.

Den 19 augusti anordnas endagsfestivalen Politisk Sommar i Tantolunden i Stockholm av Agnes Rydberg Kullenmark och Lovisa Hellsten. Tillsammans med Centrum Mot Rasism och Musiker Mot Rasism samlar de talare och artister som framför budskap mot främlingsfientlighet, och för jämställdhet. Medverkar gör bland andra artisten Tiffany Kronlöf, känd från SVT:s Full Patte, Rättviseförmedlingen och EXPO. Syfte: att väcka ungas politiska engagemang.

Många unga känner sig inte hemma i partipolitiken. Antingen för att de inte kan skriva under på allt ett visst parti står för eller på grund av rädsla att inte kunna tillräckligt. Och därför kan de känna att de inte kan bidra med något, säger Agnes Rydberg Kullenmark.

AgnesoLovisa

Agnes Rydberg Kullenmark och Lovisa Hellsten arrangörer av festivalen Politisk sommar i Stockholm den 19 augusti.

Rörelsen för jämställdhet och mot rasism är starkare än antifeminismen och rasismen! säger Agnes.

Hon tycker fler politiskt aktiva ungdomar borde synas i medierna.

– Är det då en eller några sakfrågor som lockar till engagemang och aktion så kompletterar det partipolitiken och förstärker det civila samhället, säger hon.

En av talarna under kvällen är Nathalie Söderberg, koordinator för EXPO:s initiativ Tillsammansskapet, en plattform för antirasistiska lokala initiativ. Det är en sammanslutning av ett trettiotal antirasistiska och partipolitiskt och religiöst obundna grupper runtom i Sverige.  Tillsammans för Eslöv, Ett Luleå för alla och Kristinehamn för mångfald är exempel på lokala grupper som ingår i Tillsammansskapet och som värnar mångfalden och öppenheten. Plattformen skapades nu i mars och har bland annat arrangerat Tillsammansmarschen, där människor promenerade för mångfald. Kvällens framförande är en uppmuntran till att organisera sig och rösta på demokratiska partier, riktat till alla som genuint vill ha ett samhälle fritt från rasism.

NathalieSö

Nathalie Söderberg från EXPO:s Tillsammansskapet, varnar från scen:

Svenskarnas parti kandiderar i 35 kommuner i höst, det är den största nazistiska offensiven sedan andra världskriget.

Det finns politiska festivaler i hela Sverige. I dagarna pågår Festival Illegal  i Göteborg, som vill belysa asylrättsfrågor inför valet. Intäkterna går till nätverket Ingen människa är illegal och dess arbete med att stödja flyktingar. Plattform för Solidaritet anordnar en motdemonstration mot Svenskarnas Partis torgmöte i Göteborg den 24 augusti och två veckor senare drar stadens Feministiska Forum igång med föreläsningar, bokbord, workshops och fest.

Dagen innan valet arrangeras den normbrytande endagsfestivalen FEMTECH – Uppsala Feminist Festival of Music and Art. Ett elektroniskt ställningstagande mot rasism, sexism och homofobi. En mångfald av konstnärer och musiker som står utanför den mansdominerade bubblan har bjudits in för att protestera mot det faktum att 76 procent av scenframträdandena under festivalåret 2013 i Sverige utgjordes av män.

Om du vill tipsa om någon politisk festival eller arrangemang som du tycker saknas här, gör det gärna i kommentarsfältet!

Jenny Eriksson är statsvetare och praktikant på Ordfront magasin.

24 dagar kvar till valet

Nu börjar Ordfront magasins 

vlklndr

Varje dag en ny lucka att öppna och läsa, högt och lågt om vägen till valet till Sveriges riksdag 2014. Räkna ned till parlamentarismens högtidsstund med oss! 

24 dagar kvar till riksdagsvalet. Många hoppas på julklappen att slippa den välfärdsnedmonterande borgarregeringen, vilket opinionssiffrorna pekar stadigt mot. Men fortfarande kan mycket hända.

Detta är, eller borde åtminstone vara ett ödesval. Debatten och politiken borde handla om de stora, akuta realpolitiska frågor som vår tid ställs inför: de civilisationshotande klimatförändringarna, oljetoppen och annan råvarubrist, finanskollapser och hotande krig. Men istället tävlar de regeringspretenderande partierna i Sverige i att vara slätstrukna, och serverar plattityder: Alla ska med, alla behövs, tillsammans kan vi och management-affisch-fabriken ringde och ville ha tillbaka sin idépärm.

När man inte framställer sig själv som solig och trevlig, är man noga med att punktmarkera de andras misstag. Det är lättare att blotta sig om man gör något, så man låter bli.

Men medan storpartierna är fast i samma samhällspolitiska diskurs, rör det sig utomparlamentariskt politiskt mer än på mycket länge i landet. Och där är vissa partier väldigt mycket med i tidsandan, medan andra verkar ha fastnat i ett fiktivt 50-tal eller i Thatchers 80-tal.

Frågorna är många, inte minst kring småpartierna och eventuellt taktikröstande. Ska trendstarka F! klara fyraprocentspärren? Eller istället ”ta” viktiga röster från vänsterblocket? Snubblar C och/eller KD på spärren? Högerns taktikröstare får svårt att rädda bägge. Och ska extremhögerns flaggskepp SD få rekordmånga mandat? Åkesson som vågmästare i en svensk riksdag kan ge många drastiska politiska verkningar.

Med andra ord: mycket kan hända i valet den 14 september 2014

 /Redaktionen