Ungas tolerans – en fråga om skola och kön

tid för tolerans BILDForum för levande historia och SCB har under 2013 undersökt närmare 7 400 skolungdomars attityder i en enkät baserad på temat tolerans. De svarande är är gymnasieelever och elever i högstadiets årskurs 9. Begreppet tolerans bedöms av Forum för levande historia som acceptans gentemot det som är olikt en själv, inkludering, nyfikenhet, öppenhet och i slutänden ett kritiskt förhållningssätt till den egna personen.

Studien visar en del skillnader mellan könen. Exempelvis är flickor oroade för ökad främlingsfientlighet medan pojkar i större utsträckning oroar sig för ökad invandring. Många av dem som ängslas över ökad invandring känner också ett missnöje med demokratin i Sverige.

Vissa intoleranta attityder har ökat sedan2009, då studien senast genomfördes. Fler tycker till exempel att invandring riskerar att förstöra den svenska kuluren och att invandrare bör ”försöka likna svenskar”. Uppfattningen om att rasism och nazism är ett problem i Sverige har inte förändrats; en tredjedel av de tillfrågade eleverna anser att så är fallet. Däremot har oron för främlingsfientlighet ökat. Vad gäller den generella inställningen till invandrare bedömer Forum för levande historia att 70 procent av pojkarna och 80 procent av flickorna uttrycker toleranta attityder.

Elevernas skolsituation visar sig spela roll för hur de förhåller sig till andra människor. I skolor där många pedagoger är outbildade är intoleransen bland eleverna högre än i skolor med en stor andel utbildade pedagoger. Dessutom hyser elever som trivs i skolan och som åtnjuter studiero generellt mer positiva attityder än de elever som vantrivs i skolan och som tillbringar sina dagar i stökiga klassrum. En ansvarsfull skolpolitik har alltså fler gynnsamma effekter än bara förbättrade skolresultat.

Läs rapporten här: Tid för tolerans – en studie om vad skolelever i Sverige tycker om varandra och samhället i stort 

Jenny Eriksson

Kommentarer inaktiverade.