Att bemöta lögn med fakta

Den »invandringskritiska« strategin att påstå att Sverige inte har råd med invandring bör bemötas med fakta.

Av Behrang Kianzad

I en artikel i Ordfront magasin nr 6 2015 bemötte, och tillbakavisade, jag det sverigedemokratiska påståendet »massinvandringen kostar Sverige hundratals miljarder«. Jag redovisade fakta från SCB, Migrationsverket, och seriösa forskningsrapporter. Jag avhandlade också några de oseriösas irrelevans.

Behrang Kianzad är journalist och mediekonsult och läser sista terminen på juristlinjen i Lund. Han är medförfattare till boken Sanningens många nyanser – en handbok i mångfaldsjournalistik och har arbetat på och för bland annat Dagens Eko, Rapport, Uppdrag granskning och Time magazine. Han är också verksam i Musiker mot rasism.

Behrang Kianzad är journalist och mediekonsult och läser sista terminen på juristlinjen i Lund. Han är medförfattare till boken Sanningens många nyanser – en handbok i mångfaldsjournalistik och har arbetat på och för bland annat Dagens Eko, Rapport, Uppdrag granskning och Time magazine. Han är också verksam i Musiker mot rasism.

Artikeln lästes av över 50 000 personer på nätet, och lärare har använt materialet i undervisning. Mindre glädjande, men inte oväntat, är reaktionen från försvarare av den högerextrema strategiska huvudlinjen: att »invandringen« och »invandrarna« skulle vara ekonomiskt ohållbar/a. (De som vill hävda att det pågår »mass«invandring skrek en del också).

Enligt aktuell forskning och statistik pågår ingen massinvandring, och den kostar inga mångmiljarder. Det tål att upprepas. Självklart bör inte att ge flyktingar skydd, eller migration i övrigt, styras av enbart kostnad eller vinst, men lögnen »vi har inte råd« måste bemötas.

Behovet av reda fakta i frågan möttes också senare av tidningen Etc, som gav ut en pamflett av Johan Ehrenberg och Stigbjörn Ljunggren, som refererar och presenterar samma forskning och siffror som jag. Folkbildning är viktigt, särskilt i ett ämne om vilket nyfascismen konstant ljuger. Ofta syns siffran 100 000 för asylmottagningen förra året, men fakta är att cirka 35 000 personer beviljades asyl 2014, och 13000 anhöriga till flyktingar invandrade. Faktum är att kostnaderna för asylinvandringen är 1-1,35 procent av BNP årligen, cirka 50 miljarder kronor. Men siffran 250 miljarder hävdas upprepade gånger av »invandringskritiker«.

Vi har alla ett ansvar att utbilda oss i ämnet, och stoppa propagandan med fakta.

En svensk forskningsframställning i ämnet har tillkommit sedan i höstas. Joakim Ruist vid Göteborgs universitet hänvisar till Jan Ekberg och Robert Rowthorns studier och undersöker migrationskostnader för svensk del.

Ruist beräkningar bekräftar den slutsats som citerades i Ordfrontartikeln, att migrationens kostnader inte är ödesdigra, är beroende av en rad olika faktorer och uppgår till ca 1 procent av BNP. Bör noteras att Ruists beräkningar bygger på slumpmässiga urval ur populationen (totalt ca 80 000 personer), och är därför varken uttömmande eller exakta. Ruist bortser tyvärr också delvis från bolagsskatt från den undersökta gruppen. I Sverige utgör utrikesfödda cirka 14 procent av alla företagare och under 2000-talet ökade antalet företag som startats av utlandsfödda personer med cirka 75 procent. Antal sysselsatta av företagare med utländsk bakgrund är runt 200 000. Ruist beräkningar har fördelen att de undersöker just svenska förhållanden med just flyktinginvandring sedan 1980 från stora flyktingländer som Irak, Iran, Somalia och f d Jugoslavien. Ruist har inte heller räknat med etnisk diskriminering på arbetsmarknaden en starkt påverkande faktor enligt all forskning.

Andra fakta som tillkommit sedan min artikel i höstas: Totalt sökte 81301 personer asyl under 2014. Det är många, men som jag skrev i Ordfront i: sedan 40 år har svenska staten kontinuerligt sett till att »jämka« toppår med att senare ta emot färre. Vi kan jämföra med 1992 då 84018 personer ansökte om asyl – redan 1996 var antalet asylsökande nere på 5753 personer.

Huvudsaklig orsak till ökningen under 2014 var 30000 asylsökande från Syrien, och att andra europeiska länder inte tagit sitt ansvar, mycket på grund av allt starkare högerpopulistiska och nyfascistiska krafter, som i Sverige representeras av främst Sverigedemokraterna.

Enligt UNHCR söker sig endast 0,16 procent av världens 50 miljoner flyktingar till Sverige. Pakistan och Iran är de länder som tar emot flest flyktingar. Försvaret av de mänskliga rättigheterna, däribland rätten till asyl, är grundläggande för en demokratisk stats överlevnad. Vi riskerar inte vår ekonomi med human asylpolitik, däremot riskerar vi hela samhällets värdegrund med en inhuman.

 Behrang Kianzad är journalist och mediekonsult och läser sista terminen på juristlinjen i Lund. Han är medförfattare till boken Sanningens många nyanser – en handbok i mångfaldsjournalistik. Han är också verksam i Musiker mot rasism.

One response to “Att bemöta lögn med fakta

  1. Pingback: Förbjudna sanningar | eaqhan