Monthly Archives: juni 2016

Det gröna fältets skit

 

Sepp_Blatter_at_announcement_of_Brazil_as_2014_FIFA_World_Cup_host_2007-10-30_1

Korrupt, korruptare, Sepp Blatter

Av Johan Berggren

Nu brakar EM i herrfotboll loss, och Team Zlatan drar till Frankrike för att gräva brons. Och terrorhot, antiterrorlagar och folkliga protester mot arbetslagförsämring åsido – om inte Frankrike är demokratiskt nog att ha stora mästerskap i, kan vi glömma idén med stora mästerskap.

För nästa gång fotbollsstjärnorna ska samlas, för VM, är det i Ryssland, och VM efter det ska hållas i Qatar. Rysslands svarta facit i förbrytelser mot mänskliga rättigheter och miljö från OS i Sotji har inte avskräckt Fifa, internationella fotbollsförbundet. Inte heller det faktum att Qatar är en stenhård diktatur och redan har lyckats rada upp grova brott mot mänskliga rättigheter, och massor av döda arbetare som utnyttjats i slavliknande förhållanden inför VM 2022.

Den internationella fotbollen och dess uppbackare står inför ett vägskäl. Ska man fortsätta att nonchalant och närsynt påstå att OS och VM alltid är bra och demokratiskt gynnsamt för värdnationer, eller ska man öppna ögonen för den korruption och det förtryck som försiggår i idrottens namn?

För nästan exakt ett år sedan greps sju högt uppsatta fotbollsledare med FIFA-kopplingar i Zürich. USA:s justitieminister Loretta Lynch meddelade att 14 personer stod åtalade i denna korruptionsskandal. Schweiziska åklagare inledde en utredning inletts kring anbudsförfarandet och valen av värdländer för VM i Ryssland 2018 och VM i Qatar 2022, där man misstänkte utbetalningar av mutor omfattande över 100 miljoner dollar.

Värst är Qatar. En monarkisk oljediktatur som stenhårt utnyttjar fattiga migrantarbetare. Det verkar mer än sannolikt att de tokmutat sig till att få ha VM i 40-gradig ökenvärme, i en diktatur, utan att ha ett fotbollslandslag att tala om. The Case Against Qatar, en rapport av den Internationella fackliga samorganisationen (IFS), slår fast att cirka 1 800 migrantarbare omkommit i olyckor i byggena inför VM 2022– bara fram till och med 2013.

Sepp Blatter, Fifas genomkorrupte ordförande, avsatt visserligen, men kvar i sin ställning »tills vidare«, kommenterar att ”det löser sig så småningom”.

Sport är en del av samhället. Alla som älskar fotboll måste ta ställning till detta. Är vi beredda att låta vår sport fortsätta vara kidnappad av mutkolvar och diktatorer, till priset av otaliga människoliv? Och ska våra regeringar fortsätta stödja en sådan sport ekonomiskt?

Dessa skandaler finns alla utförligt, skoningslöst och lättillgängligt (även gratis på nätet) beskrivna i rapporten Emiren, Putin och VM-festen av Isabel Sommerfeld (SILC 2016).

Johan Berggren är chefredaktör för Ordfront magasin

 

Asylfel, stenkol och politisk vilja

Politik är att vilja, sa Olof Palme. Politik är att prata, och sedan göra tvärtom, har Miljöpartiet visat sedan de satte på sig sin alltför stora regeringshatt hösten 2014. MP har nu varit med och okejat jättemotorleden Förbifart Stockholm, försämrat asylpolitiken, sålt av brunkol och närmat sig Nato. Funnes det någon De Grönas motsvarighet till De Rödas Karl Marx, spunne denne fiktive ideologiske föregångare i sin grav som en bergborr i Sameland.

Av Johan Berggren (Ledare ur Ordfront magasin 3/16)

Nu har inte Miljöpartiet eller den gröna rörelsen riktigt någon sådan ideologisk grund att stå på. Det är kanske delvis därför de har halkat iväg och blivit ett litet ivrigt maktgrabbande sönderkompromissat gäng som inte ser ut att ha framtiden för sig. Kanske också därför de kunde missa auktoritära strömningar i sitt parti – läs gärna Daniel Wiklanders genomgång av partiets hambo med högerradikala turkchauvinister och andra på sidan 14.

Men politik, alltså gammeldags parlamentarisk sådan, spelar trots allt fortfarande stor roll. Denna vår är tre avgörande beslut aktuella. Dels beslutet att sälja Vattenfalls brunkolsfyndigheter i Tyskland, och sälja de utsläppsrätter som kommit med dem. Att kassera utsläppsrätterna skulle »kosta« flera miljarder i utebliven vinst, men fortfarande vara den absolut mest kostnadseffektiva klimatsatsningen Sverige skulle kunna göra. Ett andra beslut är de långt gångna förhandlingarna mellan EU och USA om TTIP-avtalet, som väckt stora protester efter att detaljerna i det läckts. Det handlar om långtgående rättigheter för storföretag att kringgå, köra över och skadeståndsföra enskilda nationer för att säkra sina verksamheter och sina vinster.

Sveriges EU- och handelsminister Ann Linde (S) och EU-kommissionären Cecilia Malmström (L) skriver i SvD (6 juni) ett försvar för avtalet, där de inte går in på sådana detaljer. De försvarar istället »frihandel« generellt som ett demokratins och frihetens verktyg.

Förutom att det finns många exempel på när oreglerad kapitalism (också kallat »frihandel«) inte genererat demokrati och frihet, så finns det något märkligt i ett debattklimat där avregleringar av arbetsrätt och hälso- och miljöskydd så lätt kan utmålas som bra och gynnsamt för alla.

Att substanslösa debattartiklar kan anfäkta denna de rikas ideologi utan att avkrävas närmare argument, det kanske vi kan förstå om vi ser på färgen på och ägarna till de stora tidningarna. Om vi vill se en skräckspegel av vår egen mediesituation kan vi titta på USA, där en chauvinistisk megaloman just nu får mer medial uppmärksamhet än någon annan presidentkandidat, eller Brasilien, där de miljardärstyrda medierna aktivt hjälpte att störta en folkvald vänster-mitten-regering och tillsätta en icke folkvald högerregering.

Det sista avgörande politiska beslutet jag tänker på kommer den 21 juni. Regeringens förslag att införa till-
fälliga uppehållstillstånd ska då klubbas i riksdagen. Asylsökande kommer bara lovas stanna ett par år i Sverige. De kommer inte få rätt att förenas med sina familjer. Den stora flyktingvågen är slut – bara 13 000 personer har hittills sökt asyl i Sverige i år, så några »avskräckande« åtgärder mot världens flyende behövs knappast – vilket denna reform nog var avsedd som.

Istället straffar vi de få som vi ändå tar emot, och försämrar deras möjligheter att skapa sig ett nytt liv och en ljusare framtid.

Det är en feg och elak lagändring som ska klubbas. Istället kunde Socialdemokraterna minnas en skymt av den internationella solidariteten som de ändå stundtals erkänt och snabba upp asylprocessen och göra tillvaron för nyanlända bättre. Skulle inte alla med?

Johan Berggren är chefredaktör för Ordfront magasin.

PS. Anna Wigenmark går igenom bristerna i lagförslaget om tillfälliga uppehållstillstånd i detalj här. DS.