B’Tselem – Israels vakthund

Israeliska människorättsorganisationen B’Tselem dokumenterar och kartlägger brott mot de mänskliga rättigheterna i konflikten Israel-Palestina, med tonvikt på de som begås under ockupationen. Vi återpublicerar här vår artikel från i våras om B’Tselem med anledning av att den idag erhåller Stockholm Human Rights Award.

Av Johan Berggren

Två foton från B’Tselems fotoblogg Eyes Wide Open:

The home of the Kware' family, after it was bombed by the military, while family members and neighbors were present inside the house and in its vicinity (Photo: Muhammad Sabah, Gaza 8 July 2014).

The home of the Kware’ family, after it was bombed by the military, while family members and neighbors were present inside the house and in its vicinity (Photo: Muhammad Sabah, Gaza 8 July 2014).

 

 

 

The home of Marina Rachmilov, 86, from Be'er Sheva, south Israel, after it was hit by a rocket. Photo: Dudu Greenspan, Be'er Sheva, Juli 2014

The home of Marina Rachmilov, 86, from Be’er Sheva, south Israel, after it was hit by a rocket. Photo: Dudu Greenspan, Be’er Sheva, Juli 2014

På fjärde våningen i ett anonymt kontorshus i Jerusalems södra utkant ligger B’Tselems högkvarter. Här arbetar 30 av människorättsorganisationens 40 anställda.

– Vi bevakar främst för brott mot mänskliga rättigheter och folkrätten begångna av israeler, främst isrealiska myndigheter, på de ockuperade territorierna, berättar Sarit Michaeli, chef för B’Tselems kommunikationsavdelning.

Organisationen bevakar i princip även brott mot de mänskliga rättigheterna och mot folkrätten begångna av palestinier, palestinska organisationer och myndigheter, men:

– Där gör vi mest principuttalanden, säger Sarit Michaeli. Vi tar bestämt avstånd från allt våld mot civila, som raketattacker, överfall eller självmordsbombningar. Men fokus ligger på Israel, eftersom vi är israeler.

– Det handlar om allt ifrån rivningar av palestinska egendomar, orättvis vattenfördelning till dödskjutningar, berättar Michaeli.

B’Tselem arbetar med att samla in dokumentation av dessa händelser, och sedan anmäla, och följa fallens utredningar. De bevakar Gazaremsan, samt den ockuperade Västbanken, som är indelad i tre zoner: A, B och C. Zonerna är inte sammanhängande, utan uppbrutna av varandra och bosättningar. Zon A, 18 procent av landytan, innefattar de stora palestinska befolkningscentra, städer som Jericho, Jenin och Ramallah. Här sköter palestinsk polis rättskipningen och palestinska myndigheter råder över sådant som bygglov, stadsplanering och allokering av vatten. Zon B, 22 procent av ytan, är landsbygden kring städerna, och där gäller ungefär samma villkor. De stora konflikterna sker i zon C. Den är glesast befolkad av palestinier, cirka 180 000, men utgör 60 procent av Västbankens landyta.

– Palestinier är inte skyddade för israelisk militär i någon zon, men det är värst i zon C, kommenterar Michaeli. Här sker de infrastrukturella övergreppen, här bli palestinska hus tvångsrivna, folk ivägkörda, åkrar avspärrade, vägar förstörda, och folk skjutna.

Israel har full makt och kontroll över zon C. Den israeliska myndigheten CA (Civil Administration) bestämmer över jordägande, stadsplanering, vägdragning och liknande, och Israels armé, IDF, står för ordningen. Det är här som de isrealiska så kallade bosättarna återfinns. Med hjälp av sionistiska NGO:s och israeliska staten annekterar de land och bygger hus på ockuperat område. De är idag en halv miljon människor, en siffra som stadigt växer. Närmare 200 000 av dessa har bosatt sig i Palestinas huvudstad, östra Jerusalem.

– Bosättarna är motorn i den långdragna konflikten, säger Sarit Michaeli. I zon C lyder bosättarna under israelisk civil lag. De åtnjuter rättigheter som om de bodde i Israel: staten ser sig skyldig att hjälpa dem med vatten, vägar och polisiärt skydd. För palestinierna i samma område gäller att de är en befolkning under ockupation, som lyder under ockupationsmaktens militärlagar.

Tio av B’Teselems anställda är palestinier, som bor i de ockuperade områdena, som en sort korrespondenter på fältet. De följer noggranna scheman för hur de ska prata med vittnen, fotografera och filma vittnesmål och fysiska bevis på händelser, för att dokumentera så effektivt och trovärdigt som möjligt.

– Gaza är svårast för oss att bevaka, berättar Sharit Michaeli. Där har vi bara två medarbetare, och vi som israeliska judar kan inte åka in där, och inte heller i Zon A eller B, det är både förbjudet och farligt. Annars rycker det ut folk härifrån högkvarteret om det hänt något stort.

Sharit Michaeli blev själv skjuten i benet med en gummikula av en israelisk soldat på ett sådant uppdrag i juli förra året.

Fältarbetarna förser huvudkontoret med material, och får också feedback.

– Det palestinska medarbetarna känner sina områden och folk där väl, och kan röra sig friare bland palestinier. Dessutom kan de vara mer skeptiska i sina undersökningar, är vår erfarenhet.

Sarit Michaeli berättar att man utökar närvaron bland palestinier, bland annat i en kampanj där små filmkameror delats ut i stor skala, för att få in så mycket konkret bevisning som möjligt från fältet.

Fältdatan hamnar hos faktaavdelningen, som undersöker uppgifterna genom korsreferenser mot andra källor, som medier och israeliska armén. Om de finner fog för att misstänka att något inte gått rätt till, så skriver B’Tselem till berörd israelisk myndighet och kräver en undersökning, och överlämnar sin dokumentation som bevis.

– Vi följer undersökningens gång, och hjälper myndigheterna med bevis på vägen, och överklagar om vi tycker det behövs, berättar Michaeli.

All verksamhet redovisas på B’Tselems välfyllda hemsida.

– Databaserna på vår nätsida är vi stolta över. Vi har en databas över alla dödsfall i konflikten, på bägge sidor, det är den viktigaste. Men också över husrivningar, fängslade, befolkningsstatistik. Utan oss skulle mycket ske utan en övergripande insyn, och omvärldens vetskap.

På B’Tselems forskningsavdelning färdigställer akademiker fördjupande rapporter rörande specifika ämnen och trender.

På kommunikationsavdelningen är tillgänglighet ledordet:

–Vi gör summeringar, och presenterar fakta och forskningsresultat. Några sätt som får bra spridning är videomaterial och tecknade serier. Vi vill nå medier och forskare –men också en bred publik.

Organisationens yttersta mål är att få till stånd en positiv förändring:

– Vi vill visa att alla enskilda fall är exempel på ett stort systemfel. Det är ockupationen i sig som är problemet. Ockupationens mekanismer skapar sedan dessa mängder av individuella incidenter.

B’Tselem är ingen populär organisation i Israel:

– Opinionen i Israel har drivit åt höger i många år, och många anser att det vi sysslar med är förräderi, berättar Sarit Michaeli. Men vi anser att vi är en självklar del av ett demokratiskt samhälle, en vakthund som försöker se till att vårt land följer internationell lag och mänskliga rättigheter, och våra egna lagar. Det finns också många som stödjer oss, även om propagandan emot oss är stark.

En återkommande kritik rör det faktum att B’Tselems till stor del finansieras av utländska medel, också från utländska stater, framförallt inom EU.

– Detta utmålas som att vi på något sätt är styrda av utländska intressen. Men vår finansiering och dess villkor är helt transparenta. Till skillnad från många av de organisationer som finansierar bosättningsverksamheten, som inte redovisar var de får sina medel ifrån, men alla vet att det också är från utlandet.

Om de pågående fredssamtalen vill inte Michaeli uttala sig närmare, men konstaterar:

– Så länge bosättningarna både uppmuntras och finansieras av israeliska staten, är det svårt att se att de faktiskt vill upphöra med ockupationen. Men naturligtvis skulle ett avtal vara bäst för alla parter, och det enda sättet som ockupationen kan upphöra.

 Johan Berggren är chefredaktör på Ordfront magasin.

 

Befolkningen i Israel och Palestina

Israel: 7,5 miljoner invånare. Cirka 80 procent judar, och  cirka 20 procent (1,5 miljoner) araber, varav (80 procent muslimska och 20 procent kristna och druser.)

Palestina: Västbanken: 2,6 miljoner palestinska invånare, varav 180 000 i zon C. 0,5 miljoner israeliska bosättare, varav cirka 200 000 i östra Jerusalem. (Som Israel inte anser vara ockuperat område, till skillnad från palestinierna och FN.)

Gaza: Cirka 1 miljon invånare.

Fotnot: Enligt en lag från 2003 får inte palestinier från Västbanken och Gaza (män under 35 och kvinnor under 25) bli isrealiska medborgare genom giftermål med israelisk medborgare. Barn ur äktenskap mellan israelisk medborgare och palestinier måste lämna landet efter 12 års ålder.

Kommentarer inaktiverade.